Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Västra Götaland satsar på minskad stress

Publicerat lördag 18 november 2006 kl 03.00

Var tredje anställd i Västra Götalandsregionen lider av oro, utmattning, depression, ångest eller andra stressrelaterade sjukdomar. Detta gör att regionen nu inleder en kampanj för att förbättra den psykosociala miljön på arbetsplatserna.

Västra Götalandsregionen har omkring 50 000 anställda, de flesta inom vården och de flesta kvinnor.

En enkätundersökning som har gjorts av Institutet för stressmedicin visar att omkring 16 000 av dem lider av olika stressymptom och många av de anställda säger själva att deras arbetsförmåga påverkas negativt av all stress, oro och ångest.

Värst för de nyanställda
Dessa problemen möter sjuksköterskan Elisabeth Flygare i Göteborg ständigt, både själv och i sin roll som fackligt aktiv. Värst är det för dem som är nya i yrket.

– Man har många goda förutsatser om hur man ska arbeta, med så kommer man ut i en verklighet som har en betydligt högre takt än vad man har förväntat sig. Man får betydligt kortare tid på sig för att bli varm i kläderna. Det ställs ofta tidigt krav på nattarbete, vilket ingen som är ny skulle behöva utsättas för, än mindre patienterna, säger hon

Men stressen gäller inte bara de nyanställda utan finns överallt på arbetsplatserna. I sin kartläggning av hälsotillståndet varnar Institutet för stressmedicin för risken att många till slut måste sjukskrivas om inte situationen blir bättre.

Chefer ska skapa bättre klimat
I ett försök att göra någonting åt det här skall arbetsledare och chefer nu se till att skapa en bättre arbetsmiljö för de anställda. Lyhördhet, omtanke, delaktighet och tydliga mål skall skapa ett bättre klimat på arbetsplatserna. Sådant har cheferna inte haft tid med hittills.

– Chefer har också fått ett kraftigt utökat ansvar. De har fått många fler arbetsuppgifter de senaste åren vilket gör att man inte hinner med i den omfattning som man vill. Jag är ganska övertygad om att viljan finns, men alla har ett krav på sig att göra mer, säger Elisabeth Flygare.

Vad kan personalen göra själv för att komma till rätta med det här?

– Man kan försöka säga stopp. ”Det här går inte, jag kan inte göra mer” kan man säga till sin chef. Men när patienterna finns där kan vi inte säga stopp. Våra arbetsgivare vet att vi inte går hem, vi får inte göra det heller för då bryter vi mot våra anställningsavtal och de åtaganden vi har så i slutändan finns vi alltid där för patienten. Men det är bara att hoppas på att vi blir bättre på att säga nej.

Christer Fridén, Göteborg
christer.friden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".