Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 19 november

Publicerat fredag 17 november 2006 kl 10.42

Hör Turkiet hör till Europa - historiskt och kulturellt? En krönika om hur åsikterna går isär.

I debatten om Turkiet som naturlig eller onaturlig del av den europeiska gemenskapen har också nobelpristagaren Orhan Pamuk blivit slagträ: Är Pamuk en konservativ nostalgiker som saknar det gamla Osmanska imperiet, eller tvärtom fördomsfri skildrare av en multikulturell värld?

I en DN-debatt har åsikterna gått isär. I en roman som Pamuks Det nya livet möter just en grupp traditionskramares kamp mot en västerländsk invaderande skräpkultur, men berättarens ironi verkar ganska jämnt fördelad.

Vår bild av Turkiet, finner historikern Dick Harrison i introduktionen till Jason Goodwins bok om det Osmanska rikets historia, färgas ännu av gamla föreställningar om blodbesudlade härskare i överdådiga palats, yppiga haremsdamer och larmande basarer med lömska försäljare, en gammal dekadent ”sjuk civilisation” i Europas utkant. Gör vi oss inte av med de gamla klichéerna kan vi aldrig förstå det nutida Balkan och Främre Orienten, konstaterar Harrison.

Förenklingarna måste nyanseras. När Sverige en gång förbjöd andra trosläror än den ”rena lutherska”, rådde under osmanerna exempelvis stor religionsfrihet. När judarna förjagades av sin tids europeiska stormakt, Spanien, fick de en fristad i det osmanska riket, noterar också Anders Björnsson i sin skrift Osmanernas rike - ett försummat europeiskt arv.

Osmanerna hade heller aldrig utplånat arvet efter Östrom och Bysans, där den gamla europeiska civilisationen räddats undan det västeuropa som behärskades av stamkrigare.

Östra Medelhavet blev aldrig någon kulturell avkrok, skriver Björnson, en diktare som Pamuk ingår i en europeisk tradition. När nationalisten Atatürk tar makten efter första världskriget orienterar han sig mot väst sedan Turkiet geografiskt krympt till en stat med tyngdpunkt i Asien.

Kvinnosynen är inte heller så odelat förmörkad som klichéerna förkunnar, finner Björnsson: Turkiet är en av de få europeiska länder som haft kvinnlig regeringschef och andelen kvinnliga universitetsprofessorer är högst i världen.

De nämnda skribenterna förnekar inte den hårdhänta linjen mot kurderna. I tidskriften Prospect noterar Hugh Pope, brittisk Turkietbaserad publicist, hur den svalnande EU-entusiasmen för Turkiet, sker parallellt med ett turkiskt närmande till grannarna i mellanöstern. Grannar som bland annat också oroas för ett självständigt Kurdistan.

Turkiets diplomatiska kontakter, liksom handels- och turistutbyte, med sina arabiska grannar, har ökat avsevärt under senare år. Makthavarna i Ankara har islamiserats, relationerna till USA kylts ner. Diplomatiskt utbyte med länder som Syrien, Saudiarabien, Libanon och Irak växer, liksom kontakterna med Ryssland.

Till arabländernas ökade intresse för Turkiet hör valet av politisk medelväg och den betydande ekonomiska tillväxten som gett en per capita-inkomst i landet som på tio år trefaldigats. Turkiska produkter och varureklam möter alltmer i arabvärlden. Samtidigt har Turkiet i de islamiska staternas samarbetsorgan tagit en alltmer ledande roll som motvikt mot de krafter som står för arabisk nationalism och muslimsk fundamentalism, skriver Hugh Pope i tidskriften Prospect.

Den turkiska medelvägen har alltså djupa historiska rötter. Det gamla Osmanska rikets centraliserade imperium byggde på politisk makt mer än religiös ortodoxi. Rikets förvaltare och militärmakt rekryterades medvetet från olika folkgrupper. Det finns en linje från det faktum att senmedeltidens judar som förjagades från Spanien kunde leva fritt i det Osmanska riket - och det faktum att Turkiet redan 1949 erkände staten Israel.

Mot detta djupare kulturarv står den turkiska nationalism som Kemal Atatürk kunde mobilisera efter första världskrigets katastrof för landet efter krigsdeltagandet på tysk sida. Erkännandet av folkmordet på armenierna och kurdernas nyckelläge i Mellanöstern fortsätter att blockera en mer sentida integration av Turkiet i den europeiska familjen av stater.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".