Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Missnöje med Wärnerssonpengar

Publicerat måndag 19 augusti 2002 kl 05.00
När höstterminen nu drar igång betalas den andra omgången ut av regeringens satsning på att höja personaltätheten i skolan, de så kallade Wärnerssonpengarna, men trots att landets kommuner får dela på två miljarder kronor i år är många missnöjda med bidraget.
Det handlar bland annat om att staten skulle ställa för många villkor, att det har varit svårt att hitta rätt personal och att det blivit en satsning på kvantitet istället för kvalitet. – Framför allt när det gäller specialpedagoger så har man inte lyckats särskilt ofta. Det är en bristvara det här på många håll i landet, naturligtvis. Jag tycker själv att, det viktigaste är ju att vi ökar antalet vuxna i skolan med hjälp av de här pengarna, och att vi kan öka elevernas måluppfyllelse, men självklart ska vi ju göra det med hjälp av de kompetenser som vi hade tänkt. Det är klart att på sikt så finns det ju risk för en kvalitetssänkning om vi inte har den kompetens vi har tänkt oss, säger Lennart Andersson, vikarierande förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen i Kiruna. 17 miljarder kr på fem år Det var förra hösten som regeringen beslutade om ett extra statsbidrag för att öka personaltätheten i skolan. I den första omgången fanns en miljard att söka och i år får landets kommuner dela på dubbelt så mycket. Totalt är bidraget, som uppkallats efter förra skolministern Ingegerd Wärnersson, på 17 miljarder kronor de närmaste på fem år. Tanken är att mer personal ska leda till bättre resultat för eleverna, men om det verkligen blivit så vet man inte eftersom ingen utvärdering har gjorts. Skolverket kommer under hösten att påbörja en uppföljning. Vill istället höja kompetensen Men Kommunförbundet menar att de extra pengarna borde gå till att utbilda fler lärare och höja kompetensen hos dem som idag jobbar i skolan utan lärarexamen. Lousie Fernstedt, chef för skolsektionen på Svenska Kommunförbundet, hänvisar till två rapporter som visar att den enskilt viktigaste faktorn för att nå goda resultat i skolan är läranas kompetens. - Vi har ju idag i den kommunala verksamheten många lärare som inte har behörighet, som vi tycker skulle både vilja och behöva kompetensutveckla sig för att få en riktig lärarutbildning, men det kan man inte idag använda Wärnerssonpengarna till, utan det är bara volymen anställda det handlar om, säger Fernstedt. ”Rätt att öronmärka” På utbildningsdepartementet säger statsekreterare Johnny Nilsson att syftet med de så kallade Wärnerssonpengarna är att få i fler vuxna i skolan, men han är medveten om att det är svårt för kommunerna att hitta kompetent skolpersonal: – Det problemet löser vi inte genom att vi suddar till de här statliga pengarna till att vara ett generellt bidrag till skolan utan vi tror att det viktigaste med de här pengarna är att vi verkligen får en garanti på att vi får fler lärare och fler specialister till skolan och det är därför vi har öronmärkt dem för det ändamålet.
Johan Schmidt, Edvard Unsgaard och Rebecka Svensén

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.