Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare oroas för miljökemins framtid

Publicerat fredag 24 november 2006 kl 12.31

Svensk forskning har under många år varit framstående när det gäller studier om kemikaliers påverkan på människors hälsa och miljö. Kompetens inom miljökemi har byggts upp vid landets universitet. Men nu riskerar den kompetensen att tunnas ut, eftersom man inte har råd att anställa duktiga unga forskare.

Det skriver på fredagen ett fyrtiotal forskare, som på olika sätt arbetar med miljöeffekter av kemikalier, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

En av dem är Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet.

– Oron gäller att den kader av forskare vi nu har måste backas upp av yngre forskare som kan ta över och etablera den kompetens som behövs för att hjälpa samhället i en massa kemikaliefrågor som vi står inför.

Det är ju inget ovanligt att forskare anser att de har för lite pengar att röra sig med. Vad är det som gör just miljökemi och toxikologi så angeläget så att man skulle behöva mer pengar?

– Vi är väldigt nöjda med att vi har så mycket pengar som vi har. Men det som är bekymret är just den här överbryggningen. Det finns inte mellantjänster på universiteten, ekonomin finns bara inte för att anställda den gruppen av personer, säger Åke Bergman.

Effekter upptäcktes för 40 år sedan
För 40 år sedan upptäckte man effekterna av miljögifter som PCB och DDT hos havsörnar och sälar.

Nu sker forskning bland annat på kemikalier med namn som som bromerade flamskyddsmedel, dioxiner och dibensofuraner och deras effekter exempelvis vad gäller cancer och störningar på hormonsystem och fortplantning.

Det går inte att ge råd till myndigheterna om riskerna med kemikalier utan gedigen forskning. Det säger Marie Vahter, professor i miljömedicinsk toxikologi vid Karolinska institutet i Stockholm.

– Vi ser ju hela tiden att det poppar upp nya problem som måste hanteras. Det hjälper inte hur duktiga vi än är på riskbedömning om vi inte har underliggande data, undersökningar, forskning, för att bygga våra riskbedömningar på. Det är där som jag ser att vi får en uttunning, vi får mindre och mindre forskningspengar i landet och det blir svårare och svårare för våra unga forskare att kunna fortsätta att utbilda sig så att de så småningom kan ta över och göra riskbedömningar i framtiden, säger hon.

Vädjar till regering och riksdag
De 40 forskarna riktar sig nu till regering och riksdag för att vädja om särskilda forskartjänster som kan garantera kontinuiteten i svensk kunskapsuppbyggnad.

I dagens kemikaliesamhälle gäller det att kunna bedöma kemikaliers giftverkan och påverkan på människors hälsa, den vilda faunan och miljön.

– Det handlar om en aktiv bra miljöpolitik och det förutsätter jag att den här regeringen gärna vill att vi ska ha, säger Åke Bergman.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".