Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Krav på mer resurser till psykiatrivården

Publicerat måndag 27 november 2006 kl 16.49
Socialminister Göran Hägglund tar emot psykiatriutredningen.

Det krävs stora resurser om psykiskt sjuka och funktionshindrade ska få den vård och hjälp de behöver, enligt psykiatriutredaren Anders Milton. Framför allt måste samarbetet mellan landsting, kommuner och olika myndigheter bli mycket bättre.

Det är ett budskap som välkomnas av Kjell Broström på RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa.

– Jag tycker att det är en bra utredning. Jag tycker att de verkligen har tagit tag i de här sakerna. De säger klart och tydligt att varje som jobbar inom psykiatri, missbruksvård och sjukvård måste ha ett ansvar att hjälpa den människan som kommer dit och ber om hjälp, säger Kjell Broström som arbetar med social-politiska frågor vid Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH.

Har de inte det idag? 

– Idag är det vanligt att människor blir hänvisade iväg till något annat eller ombedda att komma nästa vecka. Så får det inte vara i samhället.

Vad händer då?

– Då blir folk förbannade på sig själva och tar livet av sig, eller blir hotfulla mot anhöriga eller i värsta fall, går ut och rör om på stan.

Kjell Broström har under 15 år arbetat vid RSMH och har sett många exempel på hur psykiskt sjuka bollas mellan kommuner och landsting.

Uppmärksammade våldsdåd
Under de senaste tre åren har Anders Milton utrett hur den psykiatriska vården ska förbättras. Då utredningen tillsattes hade flera uppmärksammade våldsdåd skett.

Det är framför allt brister i ansvarsfördelningen som uppmärksammas. Utredaren vill att kommuner och landsting ska bli skyldiga att upprätta individuella planer för psykiskt funktionshindrade.

Målsättningen är också att alla människor med allvarlig psykisk sjukdom senast 2015 ska garanteras bostad, stöd i vardagen samt arbete eller meningsfull sysselsättning, säger Anders Milton.

– Idag är det för många som inte har det stöd i boendet som de kan behöva. Det är för många som inte har daglig sysselsättning eller arbete. För många som lever ensamma på grund av sina besvär och sin sjukdom. De lever tyvärr ganska fattiga liv, säger han.

1,7 miljarder per år
Totalt är det alltså 1,7 miljarder kronor per år som bör satsas enligt Anders Milton. Bara landsting och kommuner bör få 800 miljoner per år från år 2009. Men hur mycket det i slutänden kommer att bli är osäkert säger socialminister Göran Hägglund.

– Hittills har regeringen tillmötesgått utredningens förslag när det gäller resurser. Allt det som hittills föreslagits har vi effektuerat. Sedan får vi titta på utvecklingen efter 2009 också, säger han.

Läkaren och ordföranden i svenska psykiatriska föreningen, Anna-Maria af Sandeberg, anser att det svårt för många psykiskt sjuka att få den hjälp de behöver och att psykiatrin är ett eftersatt område inom sjukvården.

– De har svårt att nå ut, svårt att bli hörda. Det här spelar naturligtvis en väldigt stor och viktig roll, vilket också har gjort att besparingar inom psykiatrins område har gått lättare att genomföra än om man skulle spara i inom till exempel hjärtsjukvården, säger hon.

Jan Andersson
jan.andersson@sr.se

Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se 

Sara Hägg
sara.hagg@sr.se 

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".