Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kraftig ökning av unga förtidspensionärer

Publicerat måndag 4 december 2006 kl 12.00

Antalet unga som beviljas förtidspension har blivit tre gånger så många de senaste tio åren. Varje dag beviljas tio unga människor aktivitetsersättning. Detta kan få kraftigt negativa konsekvenser, enligt Försäkringskassan.

– Det finns en ökad dödlighet i den här gruppen och det beror inte på sjukdomen i sig utan just på sjukskrivningen i förtidspensionering. Dessutom blir man fattigare.

– Förtidspensionering är en fattigdomsfälla. Man kommer in i förtidspension, man får inte del av den reallöneutveckling som andra får och man blir alltså fattigare, säger Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör.

Svårt att få jobb
Nästan 23 000 personer mellan 20 och 29 år har aktivitetsersättning, alltså är förtidspensionerade. I många fall handlar det om unga som har svårigheter att få ett jobb.

Till skillnad från äldre, som ofta sjukskrivs för problem eller skador orsakade i arbetslivet, anger unga ofta också problem i privat- och familjelivet och själva problemet att komma in på arbetsmarknaden.

Tidigare undersökningar visar att arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa. Bland unga kvinnor till exempel har sjukskrivningar till följd av psykiska sjukdomar ökat från 19 till 44 procent de senaste 15 åren.

Kostar 700 miljarder
Kostnaderna för samhället är omkring 700 miljarder kronor för alla som förtidspensionerats. För en 40-åring som förtidspensioneras räknar man med att det kostar tre miljoner kronor till pensioneringen.

Systemet med aktivitetsstöd handlar om att stimulera den sjuka till aktivitet, men bara hälften av alla med ersättning deltar i någon aktivitet som Försäkringskassan ordnar.

Socialförsäkringsboken, som presenteras på måndagen, visar att aktivitetsersättningen inte har fungerat som den var tänkt.

– Man når faktiskt inte många med detta utan det visar sig tyvärr att det blir en inlåsningseffekt. Många personer som har kommit in i aktivitetsersättning tenderar att bli kvar i det och senare övergå i sjukersättning, säger Curt Malmborg.

Tog själv initiativ till jobb
Jonas Andersson i Kävlinge gick på aktivietsersättning i sex år innan han själv tog iniativ till halvtidjobb som ordförande för Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa.

– Den hjälp jag fick var rätt så meningslös. Jag blev mer sjuk av att gå till sysselsättningen än att vara hemma, säger han.

Fick du någon hjälp av Försäkringskassan?

– När jag var inlagd på rehabiliteringen fick jag börja på Samhall, men det var ju orimliga krav som de hade. Man skulle ju producera hela tiden. Man skulle nästan vara frisk för att kunna vara där.

Lotta Myhrén
lotta.myhren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".