Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler vill ha strafflindring för kurirer

Publicerat torsdag 7 december 2006 kl 16.54

Polis och åklagare lyckas sällan gripa och döma de som organiserat en knarksmuggling. Istället döms kurirer som befinner sig längst ned i nätverket. Nu höjs allt fler röster för att man ska ge strafflindring för brottslingar som avslöjar sina uppdragsgivare.

– Vi silar mygg och sväljer kameler när polisen i dag bara kommer åt knarkkurirerna. Vi vill från folkpartiets sida att man ska tillåta strafflindring. Dels strafflindring när man medverkar till att döma sig själv men också om kurirer visar polisen vem som är hjärnan bakom ett narkotikasyndikat, säger Cecilia Wigström, ledamot i justitieutskottet för folkpartiet.

RÅ föreslog strafflindring
Riksåklagaren kom i onsdags med en idéskrift där det föreslås att brottslingar som erkänner sitt eget brott ska få strafflindring.

Men flera åklagare vill gå längre än så och liksom Wigström ge strafflindring även till de som berättar om sina medbrottslingar och uppdragsgivare. Justitieminister moderaten Beatrice Ask har ännu inte bestämt sig.

– Jag tror att vi har en del komplicerade ärenden där vi inte kommer ända fram, och där det kan vara bra att ha något att erbjuda för att få fram uppgifter tillträckligt väl och kunna lagföra någon som har begått allvarliga brott. Men man får inte dra det på för höga växlar, säger hon.

Uppdragsgivare döms sällan
Ekot har granskat samtliga domar där en kurir dömts för narkotikasmuggling i de svenska hovrätterna förra året. Endast i vart sjunde fall har polis och åklagare lyckats få någon av kurirens uppdragsgivare dömd. I alla andra fall är det bara kuriren som grips vid gränsen som döms.

Björn Fries är samordnare på mobilisering mot narkotika. Han är positiv till strafflindring men tror att det även finns andra sätt att i högre utsträckning gripa de som organiserar narkotikahandeln.

– Det är ett misslyckande i väldigt många fall. Sen kan det finnas fall där det inte går att komma mycket längre, säger han.

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".