Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ledarna går fria när knarkkurirer grips

Publicerat söndag 10 december 2006 kl 12.31

När polisen satsar stora resurser på bekämpning av narkotikasmuggling går ofta de som organiserat alltihop fria medan knarkkurirerna, längst ner i nätverket, grips. Detta går stick i stäv med förra regeringens målsättning.

Trots att polisen under den tidigare regeringen satsade stora resurser på att stävja narkotikasmugglingen lyckas polis och åklagare sällan gripa och döma de som organiserat smugglingen. I de flesta fall grips bara kurirerna som befinner sig längst ner i nätverket. Det här går stick i stäv mot förre justitieministern Thomas Bodströms målsättning.

– Jag tycker att det är det allra, allra viktigaste att man koncentrerar sig på den grova organiserade brottsligheten som tjänar enorma pengar på att unga börjar med narkotika och att andra får sina liv förstörda och många gånger går en för tidig död till mötes, säger han.

Men frågan är hur lyckosam den här satsningen har varit. Ekot har granskat samtliga domar där en kurir dömts för narkotikasmuggling i de svenska hovrätterna förra året.

Endast i vart sjunde fall har polis och åklagare lyckats få någon av kurirens uppdragsgivare dömd. I alla andra fall är det bara kuriren som grips vid gränsen som döms.

– Det är ett misslyckande. Jag tror inte de skadar de här organisationerna nämnvärt. Det som skadar organisationerna är när man kommer längre in i dem, säger Björn Fries som är samordnare på Mobilisering mot narkotika.

Lågt i rang
Kuriren står längst ner i den kriminella organisationen och är inte sällan utnyttjad eller mer eller mindre tvingad att begå sitt brott på grund av hot.

Som Ekot tidigare berättat döms dessa kurirer till väldigt långa straff. Något som Thomas Bodström var starkt kritisk till innan han tillträdde som justitieminister för sex år sedan. Så här skrev han i tidskriften liberal debatt i slutet av 1998.

”Att döma ut fängelsestraff på upp till tio år för att en tidigare ostraffad person vid ett enda tillfälle varit kurir saknar alla proportioner.”

Inget problem för Bodström
Men i en fjärdedel av fallen som Ekot granskat dömdes kurirerna till just tio års fängelse, i merparten av fallen fanns bara belägg för en resa. Numera ser Bodström inget fel i det.

– Det finns rättsfall som ordentligt utrett kurirens roll och då är det så att kuriren har en direkt avgörande roll och de ställer till en oerhörd skada. Det är därför man har stränga straff för det, säger han.

Men hur kommer det sig att det blev så här?

Ja, kanske hade Bodström redan svaret då han skrev sin artikel 1998: ”Antagligen är det mest tabu att tala om att straffen är för hårda när det gäller narkotikabrott. Det vore säkert politiskt självmord att förespråka lindriga straff i dessa fall.”

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".