Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturminnen glöms i nya naturreservat

Publicerat måndag 11 december 2006 kl 12.30
Naturvärden går ofta före kulturminnen.

Trots att regeringen sagt att myndigheter ska ta hänsyn till kulturmiljö och friluftsliv när man bildar naturreservat, så är det oftast en slump om man tar hänsyn till kulturminnen. Det anser Riksantikvarieämbetet i en ny rapport.

– Rena naturvärden kommer alltid först, sedan kommer kulturminnesvärden och friluftsvärden efteråt i mån av utrymme och det utrymmet har egentligen aldrig funnits i hanteringen, säger Leif Gren, som arbetar med miljömålet Levande skogar på Riksantikvarieämbetet.

Vilka kulturmiljövärden finns ute i skogen?

– Gamla gravar av olika slag, torpbosättningar, gamla betesmarker, ängar och hagar och så vidare.

Undantag med parallell bedömning
När man bestämmer naturreservat utgår länsstyrelsen från naturvärdena och det är bara i undantagsfall som en bedömning av kulturmiljövärdena sker parallellt.

I en del urskogar med gamla träd bevaras naturvärdena bäst genom fri utveckling. Men skogarna speglar också människans aktivitet i form av fångstgropar, kolbottnar, slåttermyrar och röjningsrösen.

Det ger en annan dimension till skogen och berättar om gångna tiders levnadsförhållanden. Dessa områden kräver skötsel.

”Försvinner sakta men säkert”
– Om man inte sköter den här typen av naturvärden, försvinner de sakta men säkert. Så kulturminnesvärden trängs på sätt och vis både från det moderna skogsbruket och från den moderna naturvården, säger Leif Gren.

Men på en kolbotten växer det väl som allra bäst?

– Ja, där är det mer fråga om generell hänsyn i skogsbruket, det vill säga att man inte kör sönder dem. Det är något man kan visa upp för folk, man kan sätta upp skyltar, anknyta till kolarkojor, det kan vara gamla stigar och allt möjligt som tillsammans med naturen kan bilda en väldigt intressant helhet, säger Leif Gren.

Större hänsyn till kulturmiljön
Om man inte i framtiden tar bättre hänsyn till kulturmiljövården i skogen riskerar många lämningar att bli förstörda.

Riksantikvarieämbetet vill nu ha en uppryckning både av sig självt och de regionala myndigheterna och ett bättre samarbete med andra myndigheter om de olika delarna i skogsskyddet.

– Framöver behöver vi att man trycker på en helhetssyn på det brukade landskapet och på det skyddade landskapet. Det finns samband där och det har man haft väldigt svårt att fånga upp hittills, säger Leif Gren på Riksantikvarieämbetet.

Även om vi nu står ute på Djurgården finns det också här en gammal lämning. Vad ser vi här?

– Vi står faktiskt framför en husgrund och jag visste inte själv att den här fanns. Grunden är väl fem gånger tio meter, man ser stenar väldigt tydligt lagda på rad. Här växer det stora träd mitt uppe i husgrunden som kanske är från 1700-1800-talet.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".