Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Anpassning för funktionshindrade går långsamt

Publicerat tisdag 12 december 2006 kl 12.17

Senast 2010 ska hinder som försvårar för funktionsnedsatta att nå allmänna platser vara borta. Men hittills har bara fem procent av hindren åtgärdats.

– Du har ju alla små nivåskillnader till exempel om man är rörelsehindrad, tunga dörrar till exempel. Och att det är en liten kännbar punkt på knapp fem, då är det mycket lättare att använda portkoder och så, det är ju verkligen ett enkelt avhjälpt hinder.

– Och det här är små enkla grejer som jag tror många människor har nytta av, säger Dagny Mörk, som själv är syn- och hörselskadad och stöter på många hinder i sin vardag.

Viss dispens ges
De enklare hinder som finns, ska enligt plan- och bygglagen åtgärdas redan nu. Men fastighetsägaren kan av olika anledningar få dispens, till exempel som att ett större byggarbete planeras om några år. Senast 2010 ska allt vara klart.

Men Boverket som är med och sätter upp de riktlinjer som gäller tycker att det går för sakta. Hittills har bara fem procent av fastighetsägarna åtgärdat hindren.

– De har inte åtgärdats i den takt som vi hoppades på. Och många av undersökningarna som vi har gjort visar att man inte kommer att nå det här målet som riksdag och regering har satt upp att allt ska vara klart och åtgärdat till utgången av år 2010, säger Lars Brask som är jurist på Boverket.

– Då får ju vi och ytterst regering och riksdag fundera på om man måste skärpa lagstiftningen, eller hitta andra metoder för att komma snabbare fram, säger han.

Oklart vem som har ansvar
Hälften av fastighetsägarna som måste åtgärda något på en plats dit allmänheten lätt måste kunna ta sig är privata, hälften är kommunalt ägda.

Men det är bara några få kommuner där det fungerar bra. En anledning till det är att det kan vara att det är oklart vem som egentligen har ansvar. Fastighetsägaren eller restaurangägaren, till exempel.

I Helsingborg anser de att de fungerat bra och det är satts till pengar för att hinna åtgärda allt. Agneta Hyberg jobbar på Gatukontoret, som ansvarar för trottoarer och övergångsställen.

– Att vi har jobbat så mycket med tillgänglighet, det tror jag har att göra med att färdtjänstfrågorna flyttades över till tekniska förvaltningen för ett par år sedan. Då blev det väldigt synligt att det hänger ihop med hur det ser ut i utemiljön, om man kan ta sig fram om man har en rullator till exempel.

– Det var nog mycket det som hjälpte till att vi började bygga om busshållplatser och övergångsställen till exempel, och sedan kom det här med enkelt avhjälpta hinder och det jobbar vi mycket med nu, säger Agneta Hyberg.

Växjö kommer inte att hinna
Växjö kommun jobbar med problemet, men hör till de som inte kommer att hinna klart till 2010.

– Vi har förmodligen inte de resurserna eller ens pengarna att vi hinner göra det, utan vi får ju inrikta oss på platser där vi vet att folk som är rörelsehindrade rör sig mest och ta de platserna först. Vi kanske klarar uppemot 70 procent av kommunens ansvar när det gäller offentliga platser, säger trafikplaneringschef Ulf Hagemark.

Tycker du att det har gått för sakta?

– Det är alltid så att när det kommer ett nytt regelverk att inventera och planera vad man ska göra och ta fram de pengar som behövs. Det tar alltid lång tid i uppstartsfasen. Sedan går det ju fortare även om man kanske inte hinner allt, säger han.

Lars-Peter Hielle, SR Kronoberg
lars-peter.hielle@sr.se

Lotta Myhrén
lotta.myhren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".