Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 17 december

Publicerat torsdag 14 december 2006 kl 15.45

För knappt 50 år sen, 1958, lanserade den amerikanske ekonomen John Galbraith begreppet överflödssamhället. Vid den tiden gick en tredjedel av en västerländsk medborgares utgifter till livsmedel. Idag är det mindre än en tiondel.

Överflödskonsumtionen - med sin ständigt överträffade klimax inför varje års julhandel - har från och med 1900-talet fördubblats i västvärlden vart 35:e år. Varje generation har haft nästan dubbelt så hög materiell standard som sina föräldrar. Genomsnittssvensken har idag en materiell bekvämlighet som för 100 år sen bara kungligheter kunde uppleva.

De senaste generationernas konsumtionsökning är unik i världshistorien, finner tidskriften Forskning och framsteg. Men rader av studier visar att livstillfredsställelsen ändå inte ökar över en viss nivå av ekonomisk standard.

Det är snarast tvärtom, skriver Forskning och framsteg : en viss ekonomisk standard i ett samhälle tycks öka frekvensen av psykisk ohälsa, liksom missbruk, kriminalitet, självmord. Senare tids psykologisk forskning visar att individer som lägger särskild ambition på materiell välfärd mår psykiskt sämre än genomsnittet.

Med ökad materiell standard höjer vi snabbt kraven på ännu högre nivå. Vi får, skriver Forskning och framsteg, ett slags ”vulgoekonomi” där såväl reklamen som andra samhällskrafter försöker få oss att konsumera ständigt mer, utan att livskvaliteten höjs. Vi skruvar fast oss i en ekonomisk grottekvarn.

Varför blir vi inte lyckligare av fler prylar ? frågar artikelförfattaren, Mats Alvesson, professor i företagsekonomi i Lund. Jo, därför att en stor del av produktionen i samhället går ut just på - missnöjesproduktion. Förra året uppgick reklamkostnaderna i Sverige till 55 miljarder kronor, och en stor del av dessa är investeringar i våra känslor av missnöje med oss själva och våra liv, missnöje vars bot förespeglas i rader av produkter och tjänster.

Reklamutgifterna tilltar betydligt snabbare än den övriga ekonomiska tillväxten, och dessa utgifter blir därmed också en allt viktigare del av själva tillväxten. En otillfredsställd och rastlös konsument är den ideala konsumenten.

Det kan tilläggas att i USA mer än 90 procent av alla tonårsflickor har som främsta hobby att shoppa. Den omtalade otillfredsställelsen kan också iakttas i varje klädbutik i varje köpcenter : den kvinnliga klädkonsumenten som med stressad och missnöjd uppsyn river bland klädgalgar och synar de nya plaggen. En uppsyn som paradoxalt nog ändå speglar en ofta dominerande fritidshobby.

Antalet impulsköp ökar, samtidigt som varornas genomsnittliga hållbarhet minskar, noterar Forskning och framsteg. Vi tar oss också allt mindre tid att själva underhålla dom produkter vi köper.

Forskning och framsteg skriver också om hur den moderna reklamen allt mindre går ut på ord och allt mer på bilder, visuella lockelser, främst människor eller ansikten som utstrålar skönhet och exklusiv livsstil. Forskning visar att om produkter visas upp bredvid sådana människor säljer produkterna bättre oavsett om någon som helst koppling finns mellan människa och vara. Forskarnas förklaring är att positiva känslor ”smittar av sig” på omgivningen.

Teknikforskaren Bosse Bergman skriver i Forskning och framsteg hur också det moderna stads-och gatulivet idag helt centrerats kring konsumtionen. Shoppandet har helt enkelt blivit själva förutsättningen för stadsliv. Med köpcentret i stadskärnan. Tidigare var handeln bara en del av stadslivet och utgjordes inte minst av torgmarknaderna dit landsbygdens folk anlände med varor.

Idag får köpcentren i stadskärnorna allt större konkurrens av de ibland gigantiska köpladorna i städernas utkanter. En handelns anpassning till bilismen.

I utredningen Hållbar konsumtion finner Stefan Edman att det återkommande argumentet att ökad konsumtion krävs för att rädda jobben och välfärden inte längre håller. Och Christer Sanne, docent vid Tekniska högskolan har sammanställt enkäter som visar att vi de senaste 10-15 åren trots ekonomisk tillväxt i Sverige upplever klara försämringar på områden som stress, trygghet, mänskliga relationer och miljö.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".