Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

''Skuldavskrivningar måste kombineras med krav''

Publicerat tisdag 27 augusti 2002 kl 12.47
Avskrivningar av U-länders statsskulder kan användas för att befrämja reformer. Det menar företrädare för kyrkliga biståndsorganisationer.
Skuldavskriviningar för världens fattiga länder riskerar att bara gynna de redan rika eliterna i länderna – den kritiken framfördes i Ekot i morse. Men med rätt krav på de regeringar som får skuldavskrivningar, så har den rika världen ett moraliskt ansvar att hjälpa till med de stora lån som alltför lättvindigt har betalats ut till fattiga länder genom åren. Det anser Annika Otterstedt på den kyrkliga biståndsorganisationen Diakonia, som är med i det internationella nätverk som verkar för skuldavskrivningar. – Långivarna bör i dag och borde ha haft en större inblick i de här ländernas styrelseskick och haft en bättre uppföljning av hur man använde de här pengarna man lånade. Och om man inte hade det är det ju orimligt att tro att de här länderna, som ofta är fattigare i dag än då, ska kunna betala dessa enorma summor, plus räntor samtidigt som man ska utveckla sina länder och få de fattigaste människorna att åtminstone börja sin väg till ett bättre liv. På sjuttiotalet fanns det gott om pengar i västvärlden, som privata banker och finansiella institutioner som Världsbanken och Valutafonden gärna lånade ut. Då var inte kraven särskilt höga på att de som tog lånen skulle vara demokratiska regeringar eller ha ordning på sina ekonomier, menar Annika Otterstedt – därför är det orimligt att i dag begära att världens fattigaste människor får stå för de lånen. – Många av de länder som har stora skulder, de har en grupp väldigt förmögna människor. Och det är ju inte så att det är de som kommer att betala tillbaka skulderna. De pengarna tas från den offentliga sektorn, och då är det de fattiga människorna som lider av att den försvagas. Skuldavskrivingar däremot, frigör medel som en ansvarsfull regering kan lägga in i sjukvården eller skolan. Men då måste det självklart ställas krav utifrån på de regeringar som får skuldlättnader. Det, säger Annika Otterstdet, anser även det internationella Jubel-nätverket, med kyrkor och biståndsorganisationer som de senaste åren har propagerat hårt för skuldavskrivningar. Hon tycker inte att Jubelnätverket kan ställas till svars för att rika eliter i Afrika använder sig av deras retorik om skuldavskrivningar för att själva slippa genomföra ekonomiska reformer som länderna skulle behöva, men som skulle kunna hota elitens intressen att använda staten som en egen kassa – kritik som framfördes i Ekot i morse. – Om korrupta regimer, i de fall de är korrupta, använder våra argument för att gynna sig själva så är det tråkigt, men det är inget vi kan göra någonting åt. Vi tycker inte att man ska stödja den typen av regimer, utan vi tycker just att då ska man ställa krav på regeringen att de pengarna ska ingå i någon slags fond eller ingå i den offentliga budgeten där också det civila samhället ska kunan påverka användningen av dessa pengar. Och det är ett väldigt viktigt krav för oss.
Maria Sjöqvist
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.