Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt pröva ansvar för folkmord på kurder

Publicerat söndag 7 januari 2007 kl 12.32

Trots att Saddam Hussein har avrättats väntas rättegången om folkmordet på kurder återupptas. Enligt irakiska domstolskällor kan det ske redan på måndag. 

Ekots utrikeskommentator besökte området i norra Irak strax efteråt och såg spåren av militärens framfart.

Till och med gatumusiken var disharmonisk däruppe i norra Irak, där ingen vågade prata, men där landskapet bar vittnesmål av det fruktansvärda som hade drabbat befolkningen under några månader år 1988.

Den militära kampanjen mot kurderna kallades med ett Korancitat för Anfal, ordagant krigsbytet, och resulterade i överlagt mord på mellan 50 till 100 000 kurder, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Öde och tyst
Längs landsvägen såg vi spåren av de raserade byarna. Flera tusen hade jämnats med marken för att ge plats åt en militär zon tom på allt, utom på Saddam Husseins palats.

Under flygangreppen användes regelbundet kemiska stridsmedel, även om det främst är gasanfallet mot staden Halabja, det värsta, som har blivit känt för omvärlden.

Halabja var tänkt att tas upp i en särskild rättegång och det är osäkert om den nu kommer att äga rum.

Två åtalade
Vid den påbörjade rättegången om den så kallade Anfalkampanjen var det två som stod åtalade för det grövsta brottet folkmord, Saddam Hussein själv och hans kusin Ali Hassan al-Majid, känd under öknamnet kemiske Ali.

Saddam Hussein kan inte längre ställas till svars. Kurderna fruktar att rättegången om deras lidanden därför inte kommer att få så stor uppmärksamhet.

Stöd av västmakterna
Frågan är också hur mycket ljus som kan kastas över västmakternas militära stöd till Saddam Hussein under tiden för massmorden på kurder.

Väst med USA i spetsen stödde regimen i Bagdad efter Iraks anfallskrig mot Iran och slog inte larm när Saddam Hussein vände vapnen också mot sina egna landsmän.

Kanske var han den ende som kände till hela omfattningen av det stöd han fick från väst när han begick några av de värsta ogärningarna som världen hade sett efter andra världskriget.

Inga medgivanden
Ingenting tyder på att Saddam Hussein i skrift har gjort några avslöjanden. Den sista tiden i cellen tog han sin tillflykt till poesin och skrev dikter, som ska ha överlämnats till släktingar i hemstaden Tikrit.

En versrad lyder: Jag offrar min själ för er och för vår nation.

In i det sista var han ett rov för sitt självbedrägeri och övertygad om att han var allmänt älskad av irakierna, eller åtminstone förtjänade att vara det.

Titti Nylander
titti.nylander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".