Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Romer som vill utbilda sig stöttas dåligt

Publicerat måndag 8 januari 2007 kl 05.28

De flesta romer i Sverige går inte ut skolan och frånvaron under skolåren är ofta hög. Samtidigt visar en doktorsavhandling att romerna själva har en mer positiv inställning till skolan idag.

Tidigare har skolan setts som ett hot att på olika sätt förlora sina barn.

Skolverket gör nu en granskning av romernas skolsituation och vad kommunerna gör för att förbättra den.

Men tiderna har förändrats, säger Natasja Belicka, som är rom och går i 7:an på Kvickentorpsskolan i Farsta.

– Våra mammor har inte gått skolutbildningar. Min mamma slutade i sexan, men hon vill att jag ska ha en bra framtid, att jag ska bli utbildad. Nu har vi en ny framtid, säger Natasja Belicka.

Snabba fötter och stolta blickar
På Romskt kulturcentrum i Gubbängen i södra Stockholm tränar barn och ungdomar på traditionella romska danser med snabba fötter och stolta blickar.

Enligt kursledaren har intresset för de traditionella danserna ökat bland unga romer. Samtidigt har intresset för att utbilda sig ökat.

Det var inte förrän på 60-talet som romer fick gå i skolan. Där har de ofta mötts av diskriminering och fördomar.

Familjen viktigare än utbildning
Bland romerna själva är utbildning inte heller något som har prioriterats. Familjen har varit viktigare, säger Claudia Kwiek, som själv slutade skolan när hon gick i sjuan.

– Det var mer att ta hand om hemmet och mina syskon. Min mamma var sjuk och det är svårt att förklara, säger Claudia Kwiek.

I dag är Claudia Kwiek 36 år och arbetslös. Hon beklagar att hon inte har någon utbildning, vilket hon inte är ensam om.

Enligt tidigare rapporter är det en bråkdel av landets uppskattningsvis 50 000 romer som har gått ut skolan. På högstadiet är de romska eleverna i snitt frånvarande mer än en fjärdedel av tiden.

Förändrad syn på skolan
Men sedan romerna erkändes som nationell minoritet år 2000 har deras egen syn på skolan förändrats, säger Christina Rodell Olgac, som skrivit en doktorsavhandling om romer i skolan.

– Det finns ett sug efter kunskap. Då är det oerhört viktigt att gensvaret från skolan och kunskaperna kring den romska minoritetens historia blir levande både i skolan, på lärarutbildningen och samhället, säger Christina Rodell Olgac.

Hittills har gensvaret från skolan och majoritetssamhället varit svagt, säger Christina Rodell Olgac. Romernas historia är exempelvis osynlig i läroböckerna och de själva blir inte heller sedda.

– När de inte kommer frågar ingen efter dem och när de är där ställs inga krav, säger hon.

Information till skolorna
I anslutning till den studie som Skolverket gör av romernas skolsituation ska information skickas ut till skolorna om hur bemötandet ska kunna bli bättre.

Mammorna Claudia Kwiek och Silvia Dabrowska kommer att stötta sina barn i att satsa på skolan.

– Jag tror som alla människor att de ska ha bra utbildning, bra jobb och mål i livet. Vi har haft begränsade mål, säger Claudia Kwiek.

– De ska utbilda sig och ha det bra i sina liv, säger Silvia Dabrowska.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".