Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Frivilliga brandvärn vill ha erkännande

Publicerat tisdag 9 januari 2007 kl 12.30
Foto: Daniel Rundqvist/SR.

De frivilliga brandvärn som finns på många håll måste få bättre status och mer utbildning. Det hävdar organisationen Sveriges frivilliga brandkårer.

Det finns idag runt 300 olika frivilligkårer som ofta fungerar som en ideell förening och som får betalt bara för utryckningar.

– Här har vi vår nya brandbil. En 86-års Scania-modell, som vi använder vid våra utryckningar, säger Johan Ektoft, som är chef för brandvärnet i Ryssby utanför Ljungby.

Släcker ideellt
Johan Ektoft driver en egen snickerifirma, men när larmet går rycker han och de nio andra frivilliga brandmännen ut om dem kan.

Brandvärnet som startades för tio år sedan när den kommunala deltidskåren las ner är egentligen en ideell förening.

Verksamheten betalas av sponsorer och medlemsavgifter från invånarna i Ryssby. Det finns ingen jour med en plikt att rycka ut, men det brukar bli en 15-20 larm per år.

– Just lokalkännedomen är väldigt viktig. Man kommer aldrig ifrån tiden det tar att från Ljungby till Ryssby, som är några minuter, säger Ektoft.

Det finns idag upp mot 300 frivilligkårer i Sverige, som ser väldigt olika ut.

Betalt per utryckning
En del ingår i den kommunala räddningstjänsten medan andra är helt självständiga föreningar, som har avtal med kommunen och får betalt vid utryckning. Det enda kravet är regelbundna övningar.

De senaste åren har flera kommunala deltidskårer lagts ner, men en ökad krismedvetenhet har gett en större betydelse för brandvärnen. Det anser Ola Johanesson som är räddningschef i Ljungby kommun, där man har tre brandvärn.

Själv är han på fritiden med i brandvärnet i sin hemby.

– Det är ett mycket bra komplement för vår verksamhet ute på landsbygden, säger Ola Johanesson.

I vilka situationer har du haft nytta av dem?

– När det gällde stormen Gudrun fick de hjälpa till med att hugga och upprätthålla samhällsfunktioner tillsammans med oss inom kommunen och räddningstjänsten. Vid översvämningarna år 2004 gjorde man ett fantastiskt fint jobb och vid vardagsolyckor, där det kan vara bygdebrand eller annat som inträffar, är de ett bra komplement, säger räddningschefen i Ljungby.

Samtidigt ser villkoren för brandvärnen olika ut i landet.

I Sveriges Frivilliga Brandkårer, som organiserar ett 50-tal brandvärn, ser man stora behov av en bättre samordning och bättre villkor, säger föreningens sekreterare Kent Dornelius.

– Det handlar om att de ska få ett erkännande från Räddningsverket om att frivilliga kårer finns och att de gör nytta, säger Kent Dornelius på Sveriges Frivilliga Brandkårer.

Är det inte så idag?

– Vi efterfrågar ett statligt stöd. Kommunerna ger oss den trygghet och det stöd som finns i varje kommun, men där fattas det en utbildningsinsats och ett program på samma sätt som man har för heltidskårer och deltidskårer. Det är det stödet och den dialogen som vi eftersträvar med Räddningsverket, säger Kent Dornelius.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".