Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk byggstrid fyllde EG-domstolen

Publicerat tisdag 9 januari 2007 kl 16.45
Salen var fullsatt.

På tisdagen mötte svenska Byggnads och Elektrikerförbundet det lettiska byggföretaget Laval i EG-domstolen i Luxemburg. Bakgrunden är konflikten kring ett skolbygge i Vaxholm. Fallet ses som ett principiellt mycket viktigt fall som kan få följder för inte bara Sverige utan även andra EU-länder.

13 domare gör entré i EG-domstolens stora rättssal i Luxemburg. Salen är fullsatt till sista plats.

Lavals jurister sa att det lettiska företaget var i underläge i striden om vilka löner som skulle gälla vid skolbygget i Vaxholm. Utländska bolag kan inte besvara fackets stridsåtgärder med lockout och det svenska fackets blockad strider mot EU:s fria rörlighet för arbetskraft, sa Laval.

Byggnads och Elektrikerförbundet svarade att Lavalmålet handlar om större principfrågor än så; de svenska kollektivavtalen står på spel. Om Laval vinner striden i EG-domstolen kan Sverige tvingas att införa lagstiftade minimilöner, sa fackförbundens jurister.

Lavalmålet skapar en klyfta inom EU. Flera av EU:s gamla medlemsländer stödde de svenska fackförbunden, medan åtskilliga av de nya ställde sig på Lettlands sida.

Vill se anpassning
Men det lettiska företaget Lavals jurister hävdar att om de vinner striden i EG-domstolen betyder det inte slutet för svenska kollektivavtal, men att den svenska modellen måste anpassas till det nya Europa och globaliseringens krav, sa Lavals representant Anders Elmér.

– En anpassning av den svenska modellen måste ju innebära att olika fackförbund inte tillåts driva krav som går utöver de minimikrav som har fastställts exempelvis i utstationeringsdirektivet.

Betyder inte det ändå att det måste ligga en minimilön i botten?

– Det behöver inte vara fråga om en minimilön i lag. Det behöver inte ens vara fråga om ett allmängiltigt kollektivavtal. Man kan tänka sig att man har en egen modifierad svensk modell, bara inte fackförbunden driver krav som går utöver den hårda kärna som finns, till exempel utstationeringsdirektivet, säger Anders Elmér.

Kerstin Brostrand
kerstin.brostrand@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".