Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Baltiska länder vill bygga kärnkraftverk

Publicerat onsdag 10 januari 2007 kl 06.00

De baltiska länderna ökar sina aktiviteter för att skaffa ny kärnkraftproduktion. Orsaken är bland annat rädslan för att bli allt för beroende av olja- och gasimport ifrån Ryssland.

I tisdags träffade cheferna för de ledande energibolagen polska kollegor i Warszawa för att formellt inbjuda också polackerna att delta i byggandet av ett nytt, stort kärnkraftverk i Litauen.

Hela 3 200 megawatts kapacitet kanske det kan få, det nya kärnkraftverket i Litauen med två eller flera reaktorer, som de baltiska länderna och Polen vill skall stå klart år 2015.

Skall äga var sin del
På tisdagen träffades de berörda energibolagen i Warszawa. Estland, Lettland, Litauen och Polen skall äga var sin fjärdedel, är den ursprungliga tanken.

Politiskt bäddades det redan för en månad sedan, då de estniska och lettiska regeringarna, efter viss tvekan, gick med på att också polackerna fick komma med i det projekt balterna enades om redan i oktober.

Det är Litauen som drivit på. Här har regionens hittills enda kärnkraftverk legat, i Ignalina. Men litauerna tvingades, av säkerhetsskäl, ta de två reaktorerna ur bruk som villkor för att bli medlem i EU.

En är redan stängd, reaktor nummer två stoppas 2009. Rädslan för att därefter bli allt för beroende av energiimport från Ryssland bara växer, hos litauerna och hos grannarna.

Storkraftverket uttryck för oron
Det nya tänkta storkraftverket är alltså ett uttryck för den oron. Oron vädrades också i tisdags när Litauens premiärminister Gediminas Kirkilas i ett anförande upprepade den förebråelse de baltiska staterna och Polen nu framfört en längre tid mot övriga EU-länder.

”EU måste uppträda enigt gentemot Ryssland då det gäller att förhandla fram ett nytt samarbetsavtal med Ryssland” hette det och energiförsörjningen måste bli en bärande del.

Och, lyder den underförstådda tanken, en mer sammanhållen och mindre rysslandsberoende energipolitik inom EU borde också betyda stöd från Bryssel för det nya, planerade storkärnkraftverket på litauisk mark.

Bengt Lindroth
bengt.lindroth@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".