Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bristfälliga vägar orsak till dödsolyckor

Publicerat torsdag 11 januari 2007 kl 12.30
Olyckor kan bero på vägen.

Det är oftast brister i vägmiljön som gör att det blir dödlig utgång i trafikolyckor. Det konstateras i en ny studie från försäkringsbolaget Folksam. I över vartannat fall är det vägens utformning som gör att olyckan slutar med döden.

– Den har en väldigt stor avgörande roll när det gäller utfallet på dödsolyckor. Vi ser att det är där det finns potential att göra största framstegen när det gäller att rädda liv, säger doktoranden Helena Stigson vid Karolinska Institutet, som gjort undersökningen.

Drygt 200 dödsolyckor har granskats
Forskarna har gått igenom samtliga drygt 200 dödsolyckor som skedde med personbil under 2004, men inte fokuserat på varför olyckorna inträffade utan vad som gjorde att de blev så allvarliga att folk dog.

I runt var sjunde fall var det brister i bilens säkerhet som var avgörande. I 30 procent av fallen handlade det om förarens medvetna fel som droger, höga farter eller slarv med bilbälte.

Men allra vanligast, i 53 procent av fallen var det vägens utformning som var det avgörande för att någon dog, och då det troligen inte hjälpt att någon t ex haft bälte eller varit nykter.

Mittseparering kan saknas
– Det handlar till exempel om att det saknas mittseparering på vägar med hastigheter över 70 kilometer i timmen. Det handlar om sidoområden där stenar, träd och stolpar står alldeles för nära vägen. Om man skulle rensa sidoområdet och sätta mittseparering, skulle man få ner krockvåldet så pass mycket att man skulle överleva.

Så gör man ordentliga insatser vad det gäller att bygga om vägar, skulle man rädda liv?

– Då skulle man rädda liv. Givetvis är det alltid en fråga om resurser men där kan man hämta hem många liv, genom att justera, säger Helena Stigson.

Just nu läggs i trafikdebatten mycket fokus på förarens beteende, men säkrare vägar har alltså enligt Helena Stigson en stor betydelse om dödstalen ska ner.

Vägverket välkomnar undersökningen 
Claes Tingvall är trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket, och han välkomnar undersökningen.

– Det stämmer precis med den kunskapen vi har förvärvat de senaste åren som handlar om att när vi har bytt sättet att tänka på vägsäkerhet, från att en väg ska vara bred och så vidare till mitträcken och rensade sidoområden, får man en ofantlig stor effekt. Dessutom till ganska lite pengar.

Det betyder att det inte bara räcker med att folk kör nyktra och håller hastigheten utan vägen måste också vara säkrare?

– Ja, absolut. Detta är ett system och alla de här pusselbitarna ska stämma med varandra.

Går det att få helt säkra vägar?

– Det är en fråga om tid och pengar, men vi har ju visat att det går. Vi har mellan 300 och 350 mil där mellan 30 och 35 procent av trafiken går som i stort sett är upp på den nivån. Och med ett nytt hastighetsgränssystem har vi ännu större möjligheter att få det här att stämma ihop med varandra, säger Claes Tingvall.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".