Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 14 januari

Publicerat torsdag 11 januari 2007 kl 16.03

Unga människor, främst tonårsflickor, mår dåligt i välfärdslandet Sverige. Samtidigt är ungas situation i Tredje världen en tickande bomb.

Om modern hjärnforskning med särskild inriktning på ungdomar skriver Forskning och Framsteg. Studier vid USA:s nationella institut för mentalhälsa i Washington D.C visar bland annat hur tonåringars ännu inte färdigutvecklade nervceller i hjärnan har svårt att hantera det enorma stimuliöverflödet i dagens samhälle.  

Hjärnans förmåga att sålla bland intryck, att planera och att kontrollera impulser och bedöma risker utvecklas sent, visar forskarna. I ett samhälle där föräldrar blir alltmer frånvarande föräldrar samtidigt som informationssamhället bombarderar unga med ständigt mer stimuli och mer krav ökar då riskerna för unga att hamna i psykiska kriser. En av senare års många larm om ungas försämrade psykhälsa i Sverige gäller en betydande ökning av självmordsförsök i åldrarna mellan 15 och 24 år. 

Statliga Folkhälsoinstitutets läkarspecialist på ungas hälsa Sven Bremberg menar att det svenska samhället och kulturklimatet också skiljer ut sig från omvärlden på vissa sätt som lär påverka ungas villkor. Dels har Sverige en arbetsmarknad där unga har mycket svårt att komma in, dels har vi en kultur där unga tidigt gör sig oberoende av vuxna nätverk.

Särskilt flickor mår dåligt  : typiskt är en hektisk livsstil, för litet nattsömn, dåliga matvanor ofta utan frukost och lunch, inte sällan tillsammans med gymträning, kravfyllda studier och helgjobb för att får ihop pengar till kläder och festande.  

Till bilden hör ambitiösa men frånvarande föräldrar, menar Aleksander Perski, psykolog vid Institutet för psykosocial medicin i Stockholm. Många unga är programmerade att koppla självkänsla till yttre prestationer och kännetecken. Vi måste kräva föräldrar som kan kliva ner till ungdomars verklighet, menar Uppsalapsykologen Anna Kåver som ser hur unga alltmer skadar sig medvetet i psykisk desperation. 

På en annan nivå liknar ungas situation i den fattiga Tredje världen alltmer en tickande bomb, finner i tidskriften Current History den australiske samhällsforskaren Richard Curtain. Den tickande bomben handlar om de stora ungdomskullar som i en värld med globalt spridda förväntningar växer upp i stagnerande ekonomier.

Inte sällan är dessa unga betydligt bättre utbildade, har bättre hälsa än föregående generationer och bor ofta i stora städer. Till deras växande frustration över gapet mellan förväntningar och livschanser kommer ofta en kulturkonflikt, konstaterar artikelförfattaren i Current History : många hamnar i identitetskonflikt mellan den globala ungdomskulturens löften och de egna rötterna i den lokala kulturens livsmönster, religion och könsroller.

Konflikten leder inte sällan till kriminalitet, till hat mot den rika världen, dess attityder och livsstil, eller till fundamentalism och ytterst en dragning till terrorism.  

Marginaliseringen av unga i Tredje världen är en nyckelfaktor när det gäller risken att samhällen blir socialt labila, noterar skribenten i Current History. Också här tycks unga kvinnor drabbas värre än män. Medan i Afrika söder om Sahara färre än hälften av unga kvinnor får utbildning som motsvarar grundskola så är det också de unga kvinnorna som värst drabbas av HIV eller AIDS.  En FN-studie visar att för kvinnorna mellan 15 och 24 år är risken 2-6 gånger större än för män i motsvarande ålder att bli HIV-positiva.

I de regioner i världen som har lägst ekonomisk tillväxt - Afrika söder om Sahara, delar av sydasien och mellanöstern - är andelen unga i befolkningen samtidigt den största, noterar Richard Curtain i Current History. Men i ett fåtal av dessa länder har de nationella utvecklingsprogrammen förstått att det som kan kallas ”ungdomsbubblan” är en tickande bomb som särskilt måste fokuseras.

 Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".