Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader i opinionsmätningarna

Publicerat måndag 9 september 2002 kl 06.56
Med en knapp vecka kvar till valet är det ovanligt stora skillnader mellan opinionsmätningarna från de stora mätinstituten. I måndagens mätning från Temo får folkpartiet sin hittills högsta siffra i valrörelsen med 13,3 procent, hos Sifo, däremot bara 10,2 procent. Tre procentenheter skiljer alltså samma parti - lika stor har skillnaden varit för socialdemokraterna. Så frågan är vem man ska tro på.
– Jag tycker att man ska tro på Temo, säger Arne Modig ansvarig för opinionmätningarna på Temo. Men hans kollega på Sifo har motsatt uppfattning. – Jag tycker att man ska tro på Sifo, säger Toivo Sjörén, ansvarig för opinionsmätningarna på Sifo. Vanligtvis brukar mätningarna inte skilja sig speciellt från varandra. Men de senaste dagarna har valmätningarna börjat dra åt olika håll. På söndagen fick socialdemokraterna till exempel 38,6 procent i Sifo, mot 36 procent i Temo. Folkpartiet fick hela 12,8 procent i Temos undersökning mot 9,2 hos Sifo - en skillnad på 3,6 procentenheter. Miljöpartiet låg under fyraprocentsspärren i Sifo, men över i Temo. Enligt Temos Arne Modig beror skillnaderna på att väljarna blivit allt mer rörliga: – Det har vi ju sett över tid att väljarna bestämmer sig allt senare, att väljarna i allt mindre utsträckning indentifierar sig med de olika partierna. Därför får man i det här skedet av valrörelsen skiften mellan de olika partierna att människor kan tänka sig att ena dagen rösta på det ena partiet och andra dagen rösta på det andra partiet. När skillnaderna är så stora mellan instituten minskar inte det trovärdigheten för er? – Jo, det är ett problem, säger Arne Modig. Toivo Sjörén på Sifo håller med, men han menar också att opinionsmätningar ska ses ut längre perspektiv, trenderna är viktigare än de dagliga mätningarna. – Jag tycker det skulle vara ett problem om man trendmässigt över en längre tid visade helt olika inrikningar för då skulle det vara ett fundamentalt fel, men tittar man över längre tid så visar man ändå på samma tendenseri utvecklingen av politiken hur den ser ut, säger Toivo Sjörén. Frågan är då hur man ska avläsa mätningarna, när de nu ser så olika ut. Var ligger sanningen? Temos Arne Modig säger att det kanske inte vore någon dum metod att följa rådet från en statistiker som sagt att man skulle avläsa medelvärdet av de publicerade mätningarna. Men då kan man egentligen inte bara lita på ett institut som Temo till exempel? – Vill man ha den samlade bilden så bör man ju titta på det samlade intrycket av de publicerade mätningarna, säger Arne Modig.
Anna Lithander
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.