Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fem år sedan Fadime mördades

Publicerat söndag 21 januari 2007 kl 12.30
Sergels torg i lördags.

Idag, söndagen den 21 januari, är det fem år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa för att hon kränkte familjens heder. Under hela veckan har det pågått manifestationer runt om i landet.


Fadimes död var startpunkten för att förekomsten av hedersrelaterat våld uppmärksammades och att den dåvarande regeringen avsatte pengar för insatser mot våldet. Redan före sin död blev Fadime känd för att våga tala om problemet, som i riksdagen i november 2001.

– Hej, mitt namn är Fadime. Jag har blivit inbjuden hit för att berätta om min erfarenheter av hur det kan vara att leva som utländsk tjej i Sverige, med dess lagar, seder och kultur, sa hon.

Fadime Sahindal hoppades med sitt tal i riksdagen att hennes val att berätta om sig själv skulle leda till att färre skulle behöva utsättas för det förtryck som hon utsatts för. Hon hoppades också att färre skulle slippa bli hotade till livet av sin egen familj för att de vägrat följa familjens lagar.

Polisen tog henne inte på allvar
Hon trodde också att hennes enda räddning från att mördas var att gå ut med sin berättelse i media, eftersom polisen inte tog hennes berättelse på allvar när hon söker skydd.

– För dem var min berättelse som en påhittad saga. Deras enda råd var att jag skulle vända mig till min familj och tala om för dem att de inte fick hota mig, sa Fadime.

Men bara några månader senare, den 21 januari 2002 blev Fadime skjuten av sin egen pappa.

Regeringen avsatte pengar
Debatten om det hedersrelaterade våldet tog fart. Regeringen avsatte 180 miljoner kronor för att öka kunskapen och starta skyddade boenden. Man talade om uppemot 2 000 flickor som levde under hot och våld och 300 som kunde behöva skyddat boende.

Pengarna har använts till mycket. Bland annat har personal inom socialtjänst, skolan och sjukvården utbildats. Åtminstone åtta skyddande boenden har öppnat och invandrarorganisationer har haft debatter och möten. Som enligt Kammal Mohammed Asad, ordförande i kulturella föreningen för kurder, har givit resultat.

– Det var ju tabu. Den tabun är borta och många kommer och lyssnar och säger sin åsikt i frågan. Men förtrycket finns fortfarande. Barnen är inte familjens ägodel. Det måste man ta upp och föreläsa om vad som är barnens och familjens rättigheter.

”Toppen av ett isberg”
Men om Fadimes önskan om att färre ska behöva leva under hot och förtryck går i uppfyllelse är det ingen som vet. Den nuvarande regeringen har skjutit till 20 miljoner kronor utöver de 180 miljonerna. Men när året är slut finns inga fler pengar avsatta från regeringen.

Innan integrations - och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni tar ställning till om regeringen ska avsätta mer pengar för åren framöver vill hon först se vilka insatser som givit resultat.

– Vi behöver utvärdera och se vad som ska utvecklas. Sedan behöver vi definitivt ha en problembeskrivning över vem som är målgruppen. I dag jobbar vi vilt och försöker nå så många som möjligt. Men alla anar att det bara är toppen på ett isberg. Men hur stort det är vet vi inte, säger hon.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".