Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Ett led i kampen mot penningtvätt"

Publicerat fredag 26 januari 2007 kl 06.00
Pengatvätt ska bekämpas.

Sverige är kritiskt till en kommande EU-lag som innebär att den som vill föra med sig mer än 90 000 kronor i kontanter in eller ut ur EU ska vara tvungen att anmäla det. Flera remissinstanser menar att det riskerar att kränka den personliga integriteten.

Lena Gustavsson på finansdepartementet förbereder den nya lagen som ska stoppa pengar till terrorism.

– Det är, kan man säga, ett led i kampen mot penningtvätt och organiserad brottslighet. Genom förflyttningar av kontanta medel finansieras olika former av brottslighet och det rör sig om stora belopp, säger hon.

EU-kommissionen har för flera år sedan beräknat att det transporteras omkring 15 miljarder kronor i kontanter till och från EU varje år. I dag är kontrollen av pengarnas rörelser i banksystemen ganska bra. Misstanken är att det innebär att brottslingar i stället använder mer kontanter.

Böter om uppgifter utelämnas
Den nya lagen gäller summor över 10 000 euro, eller drygt 90 000 svenska kronor. I anmälningsplikten ska ingå namn, nationalitet, pengarnas ursprung, mottagaren och vad pengarna ska användas till. Böter väntar den som inte lämnar uppgifterna skriftligt.

Om tullen misstänker att en person för in pengar utan att göra en anmälan har de rätt att göra en kontroll. Bland annat ska tullen ha rätt att tvinga en misstänkt att ta av sig kläderna för att hitta gömda pengar.

Kritik från flera instanser
Det här kritiseras av bland andra justitiekanslern, Domstolsverket och Advokatsamfundet, där Anne Ramberg är generalsekreterare.

– Det är inte proportionellt att man ska kunna ta in personer och kroppsvisitera dem för att de inte har följt en administrativ föreskrift som kan leda till böter, säger hon.

Men Lena Gustavsson på finansdepartementet försvarar tullens befogenheter att kontrollera.

– För att vi på ett effektivt sätt ska kunna genomföra EG-förordningen krävs de kontrollåtgärder som vi föreslår, säger hon.

Ola Henriksson
ola.henriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".