Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Åklagare vill att HD avgör hur stränga straff ungdomar ska få

Publicerat tisdag 30 januari 2007 kl 05.00

Efter att en 18-åring dömts till ungdomsvård i frihet för att ha utnyttjat och våldtagit sin lillasyster under flera år, vill åklagare att Högsta domstolen ska svara på frågan hur allvarligt brott en ung människa ska begå för att dömas till fängelse.

Från den 1 januari gäller nya regler om påföljder för unga brottslingar. Tanken är att de i första hand ska få vård inom socialtjänsten och att färre ska dömas till böter och färre ska låsas in.

Nu vänder sig åklagare till Högsta domstolen för att få svar på hur allvarligt ett brott måste vara för att en ung person ska dömas till fängelse eller sluten ungdomsvård.

Ända sedan flickan var elva till tolv år utnyttjades hon regelbundet av sin två år äldre bror. Han kom in i hennes rum kvällar och nätter efter att ha tittat på porrfilm. I höstas fick skolkuratorn på flickans skola veta vad hon utsatts för och gjorde en polisanmälan.

Dömdes först till inlåsning
Flickans storebror dömdes i tingsrätten för grovt sexuellt utnyttjande av underårig, grov våldtäkt och samlag med syskon till sluten ungdomsvård, vilket alltså innebär att han blir inlåst.

Men hovrätten ändrade straffet till det som nu kallas ungdomsvård, tidigare vård inom socialtjänsten.

Det betyder att socialtjänsten lägger upp en plan med olika insatser i samråd med den dömde.

Han fortsätter alltså att leva i frihet.

Hovrätten lindrade straffet
Hovrättens motivering till strafflindringen var att syftet med de nya påföljderna för unga lagöverträdare är just att minska antalet straff som innebär att unga blir frihetsberövade.

Därför är det viktigt att Högsta domstolen nu får avgöra var gränsen ska gå, säger vice chefsåklagare Eva-Marie Persson i Helsingborg som tycker att ungdomsvård för ett så grovt brott inte är tillräckligt kännbart.

– Det kan inte vara en tillräckligt ingripande påföljd att döma till ungdomsvård. Hovrätten har ju skrivit i sin dom att en vuxen person skulle ha dömts till fängelse i drygt fyra år, säger hon.

HD bör pröva straffgränserna
Tillsammans med åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Umeå har Eva-Marie Persson vänt sig till riksåklagaren som före den 12 februari ska besluta om fallet ska överklagas till Högsta domstolen så att det blir klarlagt var gränsen går för att en ung brottsling ska få låsas in.

Det finns risk att grova brott inte anses vara så allvarliga om straffen blir lindriga, säger Eva-Marie Persson.

– Om ett så allvarligt brott som detta är fråga om leder till ungdomsvård kan det ju uppfattas av allmänheten som att det inte är ett allvarligt brott. Genom att säga att allvaret i brottet kräver sluten ungdomsvård signalerar man ju också genom påföljden hur man ser på brottet, säger hon.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".