Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 4 februari

Publicerat torsdag 1 februari 2007 kl 14.03

Som nobelpristagare i ekonomi 2001, på 1990-talet chefsekonom i Världsbanken och ekonomisk chefsrådgivare under president Clinton, hör Joseph Stiglitz till de tyngsta namnen i globaliseringsdebatten.

Globaliseringen måste bejakas, menar Stiglitz i sin bok Making globalization work. Men utan radikala internationella spelregler ökar den ohjälpligt gapet mellan rika och fattiga.

Vi måste, menar Stiglitz, med de fakta som finns avfärda marknadsfundamentalismens gamla tro att ekonomisk tillväxt automatiskt gynnar alla, den klassiska bilden att utvecklingens förlorare kan förlita sig på smulorna från de allt rikares bord.

Sedan 80-talet har Afrikas fattigdom fördjupats, medelamerikanens reallön sjunkit, medan ungdomsarbetslösheten i en rad länder blivit ett växande problem. Globaliseringen dirigeras dels av de starkaste och rikaste nationerna, dels av ensidiga ekonomiska måttstockar, finner Stiglitz, som i sin bok också pekar på sina unika erfarenheter från bland annat åren i Vita huset och i Världsbanken.

Globaliseringsförlorarna är idag de fattigaste och outbildade, men istället för att bli reaktionära globaliseringsmotståndare kan vi styra globaliseringen mot ökad rättvisa, menar Stiglitz som kommer med ett batteri av konkreta förslag :

Demokratisera röstfördelningen i de globala ekonomiska organen Världsbanken, Valutafonden och Världshandelsorganet WHO, öka den demokratiska insynen i dessa och ge dom inslag av andra företrädare än finansministrar.

Stiglitz vill också se skärpt progressiv beskattning för att hindra ökad ekonomisk orättvisa - tvärtemot dagens trender.

Mest iögonfallande är nog Stiglitz obarmhärtiga syn på USA:s vägran att delta i det internationella arbetet mot klimathotet. I praktiken, finner Stiglitz, bör Europa ta krafttag mot det land som hotar allas vår framtid med att stå för fjärdedelen av jordens växthusgasutsläpp men vägra samarbeta om problemet. Eftersom USA, skriver Stiglitz, i brist på andra länders miljökrav, idag faktiskt subventionerar sina exportindustrier, borde omvärlden på grund av den orättvisan och omoralen endera begränsa sin import från USA eller belägga den med särskilda miljöavgifter.

Det USA faktiskt står för i den alltmer överskuggande globala klimatfrågan motsvarar i längden ett slags krigshandling lika omoralisk som någonsin spridningen av kärnvapnen i världen, menar Stiglitz.

USA:s berömda och förebildliga statsgrundare talar faktiskt om alla människors lika värde, inte alla amerikaners lika värde, påpekar Joseph Stiglitz i sin bok Making globalization work. Författaren oroas också för en världsekonomi som idag bygger på det osäkra bandet mellan den överhettade kinesiska ekonomin och USA:s gigantiska ekonomiska underskott.

”Globaliseringens sista chans” löd rubriken när brittiska tidningen Observer recenserade Stiglitz bok.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".