Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

För dålig mat i Sveriges skolor

Publicerat torsdag 1 februari 2007 kl 16.45
Skolmaten granskas.

En del skolor har dålig mat, och serverar också för lite. Det är en av slutsatserna från Livsmedelsverket, som på torsdagen lämnade nya rekommendationer om skolmat till regeringen.

John Strömberg, Christofer Damberg och Pontus Sölverbrandt går i femte klass i Hagenskolan i Habo, och de har en del önskemål om skolmaten.

– Den är bra, men det skulle behövas mer ketchup och fler drycker än bara mjölk och vatten

– Jag håller med, men det skulle behövas mer gurka.

Är det alltid gott?

– Det beror på vad det är för mat. Är det till exempel fisk så är det inte så gott. Annars är det bra mat.

Smakar det som hemma?

– Nej, hemmalagat är alltid godast.

Mer grönsaker och mindre socker
Förutom gurka så borde barn överhuvud taget äta mer grönsaker, tycker Livsmedelsverket. Dessutom behövs mer fisk och mindre mättat fett och socker.

Livsmedelsverket har gjort nya rekommendationer till förskolor, skolor och fritidshem, för att främja bra matvanor. Så mycket mer kan inte Livsmedelsverket göra, eftersom det är kommunerna som bestämmer över skolmaten.

En annan rekommendation är att varje kommun bör ha en kostchef, något som också de flesta, åtminstone de större kommunerna har.

Flera orsaker till dålig skolmat
Varför skolmaten ibland har brister är svårt att säga, tycker Eva Maj Olander, som är nutritionist på Livsmedelsverket.

– Man kan inte se någon särskild faktor som särskilt avgörande. Utan det är en kombination av för mycket pengar, för mycket mellanmålsmat, särskilt godis, läsk och sådant, och en avtagande fysisk aktivitet.

Skulle det vara dyrare att servera god och näringsrik skolmat än den lite sämre?

– Som jag har förstått det av samtal med kostchefer, så är det inte så enkelt att det skulle vara billigare att servera dålig mat och dyrt att servera bra mat. Det hänger på yrkeskunskap och god planering, men också naturligtvis i viss utsträckning på resurser, säger Eva Maj Olander på Livsmedelsverket.

Daniel Rundqvist
daniel.rundqvist@sr.se

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".