Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Per Gahrton lämnar miljöpartistyrelsen

Publicerat måndag 5 februari 2007 kl 12.30
Per Gahrton.

Per Gahrton lämnar miljöpartiets styrelse efter 26 år i ledande befattningar. Han tycker att det svenska miljöpartiet lyckats förena miljöaktivism med förmågan till politiska kompromisser bättre än vad gröna partier har gjort på många andra håll.

– Jag tycker att vi, tillsammans med de finska gröna och en del andra har klarat den här balansgången bättre än de flesta andra. Det är den balansgången man måste klara om man ska få makt och samtidigt behålla sin själ, säger Per Gahrton.

Per Gahrton tillhör miljöpartiets grundare. Det här var vid slutet av sjuttiotalet, med kärnkraftsomröstningen 1980 och så vidare.

Sedan dess har han med några kortare avbrott funnits med som en av partiets tongivande politiker, både i riksdagen, i EU-parlamentet och på olika befattningar inom partiet.

Inget avståndstagande
Det är det krävande partiarbetet han nu säger hej då till. Det är inte fråga om något avståndstagande, utan han vill ägna sig åt att tänka friare i gröna frågor, men ska fortsätta vara medlem i partiet.

Vad gäller miljöpartiets samarbete med socialdemokraterna tror Per Gahrton att valförlusten var mycket nyttig för socialdemokraterna, även om miljöpartiet därmed gick miste om att sitta med i regeringen.

– Uppriktigt sagt sörjer jag inte så mycket, för jag ser den nya situationen som oerhört mycket bättre. Nu tvingas socialdemokratin vara ödmjuk på ett helt annat sätt. Väldigt mycket är ju en enorm maktfullkomlighet och övertygelsen att de är storebror som ska bestämma. Den saken är rimligen slut nu.

Mer hoppfull om EU
En central fråga sedan 90-talet är att miljöpartiet varit motståndare till Sveriges EU-medlemskap. Per Gahrton tycker fortfarande att EU-centralismen ska hållas i schack, men han är nu mer hoppfull om vart EU är på väg än han varit tidigare.

– Vi har nu nästan dubbelt så många medlemsstater som när det svenska medlemskapet diskuterades, och det har förändrat förutsättningarna. Vi ser nu också en stark kritik mot de centralistiska inslagen i EU från oväntat håll: folkomröstningarna i Frankrike och Holland, många debattinlägg från EU-vänner som ändå ser att utvecklingen går åt fel håll.

– Det gör att man inte ska ge upp hoppet om att EU kan förvandlas till en rimlig och vettig samarbetsorganisation mellan självständiga stater som vi alltid har velat ha i Europa, säger Per Gahrton.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".