Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler unga kränks på nätet

Publicerat onsdag 7 februari 2007 kl 06.00

Sedan Bris drog igång sajten Squill där man kan kolla upp tvivelaktiga chattare har över 60 000 aliasnamn kommit in på vuxna, som misstänks försöka ta kontakt med barn på nätet. Det betyder att många fler unga som chattar på nätet kränks än vad Bris tidigare trott. (P3 Nyheter)

Sara Thulesius och Mikaela Sandgren berättar att de ofta får frågor från okända män.

– De frågar hur gammal man är, var man bor, hur man ser ut och om man kan skicka bilder, säger Sara Thulesius.

– Det är inte någon som har kontaktat mig, men dessvärre är det väldigt många som har kontaktat mina kompisar och försökt träffa dem. En var nära att bli våldtagen till och med, säger Mikaela Sandgren.

Startade för tre månader sedan
Det var tre månader sen Bris drog igång sajten Squill, som alltså finns för att varna för pedofiler på nätet. På sajten skriver man in det namn som man vill kolla upp och kan då få veta om andra har varnat för samma chattare.

– Dessvärre byter de här gubbarna namn, men då kan man varna för de här namnen. De kan använda samma namn flera gånger och då vet man i förväg att man inte behöver ta kontakt med dem, säger Mikaela Sandgren.

Skickar ni mejl
Förutom Squillningar då man kollar upp namn, så har även ett par tusen mejl kommit in via hemsidan. Staffan Alexandersson arbetar på Bris har läst några av dem.

– Tillslut kommer frågan från den vuxna om man inte kan träffas, säger han.

Svarar barnen ja då?

– Ja, det finns de som beskriver i sina rapporter att de har träffat och sedan kommer tillbaka och beskriver själva kränkningen som det innebar. Det var inte den personen som de hade tänkt sig att det skulle vara eller att de blir utsatta för fysisk kränkning.

Men även om Bris får information om chattare som skulle kunna vara intressant för polisen så lämnar de i dag inte ut den informationen. Sajtens syfte är inte att sätta dit folk utan att varna de som chattar för andra med dolda avsikter.

– På ett sätt är det ett problem, eftersom man inte vill att det skulle ha hänt eller att det kommer att hända en gång till. Av den anledningen skulle man ju gärna vilja anmäla, men i dagsläget gör vi inte så, systemet är inte uppbyggt så, säger Staffan Alexandersson.

Lars-Peter Hielle, P3 Nyheter
lars-peter.hille@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".