Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sorkfeber ovanligt utbredd i år

Publicerat fredag 9 februari 2007 kl 08.58
Sorkar sprider smitta.

Virussjukdomen sorkfeber, en typ av blödarfeber, är ovanligt utbredd i Norrland just i år. Västerbotten har redan haft 200 fall, mot 48 på hela förra året. Forskare i Umeå presenterar nu ett DNA-vaccin mot sorkfeberviruset. (P1 Vetenskapsradion)

Målet är att det på sikt ska kunna hjälpa också mot sorkfeberns betydligt dödligare virus-släktingar.

Clas Ahlm, som är överläkare i infektionssjukdomar vid Norrlands Universitetssjukhus, är nöjd med försöksresultaten hittills.

– Svaret har varit bra, vad gäller antikroppar och t-celler. Sedan om det då är skyddande återstår då att se, säger Clas Ahlm.

Det värsta man varit med om
Många som haft sorkfeber säger att det varit så sjuka att det är det värsta de varit med om. Med ont i kroppen, blödningar ur munnen, dimsyn och hög feber.

Men jämfört med det närbesläktade Sin Nombre-viruset i Nordamerika, som har en dödlighet på 40 procent, är ändå sorkfebern ett litet problem. Sin Nombre-viruset tillhör gruppen hantavirus, som Clas Ahlm hoppas att ett färdigt vaccin ska skydda mot.

Det man hittills gjort är att klippa ut en ofarlig bit av sorkfebervirusets arvsmassa, skjuta in det i cellerna i huden på försöksmöss. Sedan har man sett att de börjar producera just det protein som man är ute efter, ett som triggar igång immunförsvaret just så som man avsett.

Ökända släktingar gör viruset viktigt
Längre bort i sorkfeberns släktträd, än Sin Nombre-viruset, finns ökända sjukdomar som ebola och lassafeber. En del av dem kan komma att användas som biologiska vapen, vilket förstås gör virusgruppen ännu viktigare att forska på.

Varför blir vi så sjuka av en del virus, medan de djur som sprider dem, de norrländska skogssorkarna till exempel, inte alls blir sjuka? Det är nästa fråga Clas Ahlm och hans kolleger ger sig i kast med, nu i samarbete med smittskyddsinstitutet.

– Helt klart är att det kraftiga immunsvaret hos människan är en del av problemet som ger svåra sjukdomstillstånd, och kan man dämpa det i vissa fall, så skulle man också kunna lindra symptomen, säger Clas Ahlm, överläkare i infektionssjukdomar vid Norrlands Universitetssjukhus.

Camilla Widebeck, P1 Vetenskapsradion
camilla.widebeck@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".