Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skänkta pälsar blev problem för Myrorna

Publicerat söndag 11 februari 2007 kl 16.45

Frälsningsarméns butikskedja Myrorna visste inte vad de skulle göra med äldre pälsar från utrotningshotade djur, som människor skänkt. Att sälja pälsarna är straffbart och på lagret hos Myrorna samlades alltfler pälsar.

– Det är mycket gepard, leopard och ozelot, det är mycket kattdjur. Ofta är pälsarna i väldigt fint skick och givaren har ofta skänkt pälsen för att göra en insats för Frälsningsarméns sociala arbete, så de är ofta väldigt fina, berättar Myrornas vd Johan Oljeqvist.

Att äga en äldre päls av det här slaget är tillåtet men att sälja är olagligt om man inte har intyg från Jordbruksverket om att det är en äldre päls.

Kände inte till förbudet
I höstas dömdes en äldre kvinna och en auktionsfirma till dagsböter efter att hon försökt sälja en ozelotpäls på auktion. Hon kände inte till att det var förbjudet.

Lagen om handel med utrotningshotade djur skärptes för sex år sen, men folk fortsatte skänka pälsar till Myrorna.

– Då stoppade vi försäljningen omgående, men vi fick fortfarande gåvor av sådana här produkter.

Så hur många pälsar har ni fått till lagret?

– Nu är det runt ett 50-60-tal. Det tog också ett tag innan det gick igenom i hela organisationen att vi inte säljer sådant här.

Men så fick Myrorna kontakt med Naturhistoriska Riksmuséet.

– Att vi kan skänka dem för att fylla något annat socialt ändamål eller som i det här fallet värna djur så är det lite att uppfylla givarnas vilja ändå.

Får beslagtagna föremål från tullen
Naturhistoriska Riksmuséet får sedan tidigare föremål från hotade djur som tullen och polisen beslagtagit.

– Vi kan ha glädjen av dem att vi kan representera djur som vi inte har skinn av i samlingarna och på det sättet kommer det forskningen till glädje.

– Vi kan också använda dem i sådana sammanhang och vid utställningar där vi vill visa produkter av utrotningshotade djur och hur det ser ut så att man kan känna igen det och att man inte begår misstaget att själv handla med sådant när man är utomlands. Det är en slags pedagogisk användning, säger Per Ericson, chef för avdelningen för ryggradsdjur vid Naturhistoriska Riksmuséet.

Annika Digréus
annika.digréus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".