Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Användningen av antibiotika ökar

Publicerat tisdag 13 februari 2007 kl 05.00
Dagens antibiotika.

Användningen av antibiotika ökade förra året inom både den sluta sjukvården och inom öppenvården. Det visar färska försäljningssiffror från bland annat Apoteket.

Professor Otto Cars som leder strategigruppen Strama som arbetar för att minska användningen av antibiotika, tycker att siffror är illavarslande.

– Det är klart att det är lite oroväckande att det kryper upp igen efter att ha legat stilla och till och med minskat tidigare. All antibiotikaanvändning leder för eller senare till resistensutveckling hos bakterierna. Vi måste titta på det här noggrant och se vad man kan göra för att åstadkomma en förändring, säger han.

Ökade med mer än fyra procent
Inom öppenvården ökade användningen av antibiotika med mer än fyra procent under förra året jämfört med året före. Inom den slutna sjukvården blev ökningen tre procent.

– Det finns många förklaringar, det är klart att patienterna inom sjukvården blir sjukare och sjukare med tanke på att vårdtiderna är korta och vårdplatserna är för få. Då är det naturligtvis frestande och ofta nödvändigt att ge antibiotika oftare än vad man skulle behöva göra om man hade lite mer tid på sig att följa patientens infektionsutveckling, säger Otto Cars.  

Svårare med förklaringar inom öppenvården
Att hitta en förklaring till att det används mer antibiotika i öppenvården är svårare, säger Otto Cars. Nya siffror från Socialstyrelsen visar att var fjärde svensk under förra året fick antibiotika och bland äldre personer över 80 år fick 40 procent antibiotika.

Men det kan handla om en tillfällig ökning, delvis slumpartad inte minst inom öppenvården.

– Patienterna är mer och mer välutbildade, och det blir en bra dialog mellan läkare och patienter. Man tar ett gemensamt ansvar för behandlingen och att man inte i dag till skillnad från fem till tio år sedan ställer samma krav, så jag tror inte att förklaringen ligger där. Vi ska komma ihåg att det är relativt små skillnader det handlar om, man ska inte överdriva det här. Svängningar under infektionssäsongerna, som ligger under vinterhalvåret, kan spela en viss roll, säger Otto Cars.  

Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".