Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Klyftan mellan rika och fattiga barn ökar

Publicerat torsdag 26 september 2002 kl 16.46
Allt färre barn lever i en fattig familj i Sverige, men klyftan mellan de barn som lever i en fattig familj och en med bra ekonomi ökar, visar en ny studie från Rädda Barnen.
Det är samtidigt stor ekonomisk skillnad mellan barn med utländska föräldrar och de med svenska föräldrar. Vart fjärde barn med utländska föräldrar lever i en fattig familj jämfört med vart tionde barn med svensk bakgrund. Värst för dem som kom på 90-talet Professor Tapio Salonen har gjort studien. Han ser en oroande utveckling för barn till flyktingar: – Det som kanske är särskilt alarmerande i den här studien är att vi har följt upp barn som kom med sina familjer i början av 90-talet, som har varit här upp till 10 år, och en majoritet av dem lever fortfarande under ekonomiskt utsatta villkor. Den fattigdomsdefinition som Rädda Barnen använder bygger på familjernas inkomster. De som lever på socialbidrag eller har en så låg inkomst att de egentligen har rätt till socialbidrag räknas som fattiga och enligt den definitionen levde 296 000 barn i fattiga familjer 2000. Det är en nedgång från året innan. Regeringen räknar annorlunda Regeringen har använt sig av en annan norm för fattigdom. Den bygger på EU:s officiella definition. Där räknas en ensamstående med ett barn som fattig först när inkomsten är 1 800 kronor lägre än socialbidragsnormen. Tapio Salonen menar att ur ett barnperspektiv så måste jämförelsen mellan vem som ska räknas som fattig eller ej göras med andra barn i samma land. Att barnen mår dåligt av att inte kunna vara med på alla aktiviteter i skolan, möts sköterskan Solveig Ölander på Orsa högstadieskola av. – Jag märker ju av det en del, i samtal med elever om hur de har det i livet just nu. Vi brukar prata kring det här och visst kommer det fram saker och ting, man har inte råd att följa med på vissa aktiviteter kanske, man har inte råd heller på fritiden att ha aktiviteter som kostar pengar. Stor skillnad mellan kommuner Det är stor skillnad mellan landets kommuner. I sörmländska Nykvarn lever fem barn av hundra i en fattig familj, i Malmö lever fler än 35 av hundra barn i en familj med dålig ekonomi. Och bryter man ner siffrorna för Malmö ser man att när det gäller barn med två utländska föräldrar lever 69 av hundra barn under hårda ekonomiska förhållanden. – Det säger inte bara någonting om kommunernas ansvar, det säger någonting om Sveriges integrationspolitik i stort, som både återfaller på stat och kommun. Där skulle jag vilja säga att det här väcker många frågor kring den integrationspolitik som vi har bedrivit och att vi inte riktigt har förstått de specifika villkor som vi haft under de senaste tio åren för att lyckas med detta, säger Tapio Salonen. Botkyrka är också en kommun där många lever under den här fattigdomsgränsen – men det har blivit bättre. Zenova Mussa i Botkyrka menar att förklaringen till skillnaderna är ganska enkel. – Det beror på vad föräldrarna har för yrke. Det är klart att har inte föräldrarna bra yrke har inte barnen det lika bra som andra.
Margita Boström med hjälp av SR Dalarna och SR Stockholm
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.