Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Var femte valde bort valet

Publicerat fredag 27 september 2002 kl 05.00
I valet valde ungefär var femte svensk att inte gå och rösta. Valdeltagande fortsätter att minska, trots olika försök och utredningar och trots att det sedan valet 1998 finns en särskild demokratiminister, Britta Lejon.
– Det är klart att jag hade velat se, det har jag också sagt, jag hade velat se en ändring. Jag hade velat se att vi skulle öka igen, men jag är övertygad om att sådant här också tar tid, och jag tror att det sämsta vi kunde göra i dagsläget, det är att dra slutsatsen att det här arbetet inte är rätt, inte är viktigt, tvärtom. Vi har bara börjat, och det gäller att vara uthållig också i politik om man vill se resultat, säger Britta Lejon. Stor nedgång sedan 1994 I riksdagsvalet i år var det bara 80 procent av svenskarna som gick och röstade. Det är en liten nedgång med drygt en procent sedan 1998 men en stor nedgång sedan 1994 då nästan 87 procent av de röstberättigade gick och röstade, och det trots att Sverige de senaste fyra åren alltså har haft en demokratiminister som haft som en av sina viktigaste uppgifter att öka intresset för valet och höja valdeltagandet. Lejon för två år sedan Så här sade Britta Lejon i Ekots lördagsintervju för två år sedan om vilka resultat hon ville se av sitt jobb: – Ja, om man ska vara oerhört så där väldigt tråkigt konkret så vill jag se ett ökat valdeltagande förstås. Sedan dess har regeringen gjort olika insatser med informationsskrifter om röstandet och även poängterat betydelsen av valdeltagandet i demokratipropositionen där man också skriver om att utveckla personvalet. Ett steg att öka valdeltagandet var speciella demokratiambassadörer som arbetat för att höja valdeltagandet i områden som till exempel Botkyrka i södra Stockholm. Där sjönk i och för sig inte valdeltagandet ytterligare, men bara 70 procent röstade i den kommunen trots speciella insatser. ”Det måste upplevas meningsfullt” Så här säger moderaten Anders Björck om det sjunkande valdeltagandet: – Jag tror inte att man med hjälp av en massa pengar och litet mera affischer, annonser och annat kan ta och få upp valdeltagandet annat än i rena undantagsfall. Jag tror att man måste gå mycket djupare än så. Det handlar ju om att människor måste uppleva valet som meningsfullt. Vi vet ju att vi kan få valdeltagandet dramatiskt om det handlar om ett sjukhus, ett BB eller ett dagis. Då kan människor identifiera sig. Det är inte bara i vissa storstadsförorter man har problem med lågt valdeltagande. En sammanställning från Glesbygdsverket visar också att nedgången i valdeltagande är större i glesbygder än i riket i övrigt. Totalt var det bara 75 procent som röstade i glesbygdskommunerna mot 80 procent över hela landet, och många kommuner hade under 70 procents deltagande - i Haparanda till och med under 60 procent.
Edvard Unsgaard

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.