Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer krävs för fler i arbete i Sverige

Publicerat lördag 28 september 2002 kl 08.30
Det är bättre fart än väntat i svensk ekonomi, men det räcker inte för att regeringen ska nå sitt mål att 8 av 10 svenskar ska ha ett jobb eller plugga om två år. Det framgår av den budget som regeringen planerar att lägga fram om elva dagar, erfar Ekot.
Trots alla varsel och problem för storföretag som Ericsson räknar regeringen i sin kommande budget med att svensk ekonomi går oväntat bra. I våras trodde regeringen att ekonomin skulle växa med 1,4 procent i år, en måttlig tillväxt. I budgeten räknar nu regeringen med betydligt bättre siffror - 2,1 procent. Det kan inte kallas en lågkonjunktur utan är snarare en normal fart i ekonomin för svensk del. Orsaken är dels att svenskarna fortfarande handlar ganska mycket, dels att exporten går bättre än väntat. Bättre utveckling 2003 Nästa år blir utvecklingen bättre, men inte riktigt lika bra som regeringen trott. Regeringen räknar i den kommande budgeten med en tillväxt på 2,5 procent nästa år. Orsaken till att 2003 inte blir lika bra som regeringen trott är att de flesta ekonomier i EU går dåligt just nu. Dessutom tycker regeringen att det blir värre av att många EU-länder inte sköter sina ekonomier tillräckligt bra. Prestigeförlust hotar Även när det gäller jobben går det bättre för Sverige än regeringen trodde i våras. Då trodde finansminister Bosse Ringholms tjänstemän att arbetslösheten skulle bli 4,3 procent i år och 4 procent jämnt nästa år. Nu räknar regeringen med en arbetslöshet på strax under 4 procent båda åren. Trots detta ser regeringen fortfarande inte ut att klara sitt mål att 80 procent av de vuxna i Sverige ska ha ett jobb eller plugga år 2004. I budgeten tror regeringen liksom i våras att den siffran stannar på drygt 78 procent. Om regeringen sitter kvar måste den alltså göra mer, annars den på en kraftig prestigeförlust. Medierna har berättat mycket om att regeringen måste minska sina utgifter. Annars bryter den vad som brukar kallas utgiftstaket, en gräns som riksdagen har lagt fast och som brukar sägas vara viktig för ekonomin, men regeringen räknar fortfarande inte med att behöva några drastiska nedskärningar. För att klara utgiftstaket planerar den bland annat att betala en del utgifter för 2003 redan i år. Budgetarbetet i tidsnöd I år räknar regeringen med att den har ytterligare ungefär tre miljarder kronor att spendera. De pengarna kan användas för att betala ut nästa års stöd till Sveriges bönder redan i år, eller betala en del av nästa års avgift för EU-medlemsskapet. Men inget av detta kommer att räcka, och regeringen diskuterar nu med vänsterpartiet vilka lösningar som skulle svida minst. Att det länge varit oklart vem som ska styra Sverige gör att regeringen hamnat i rejäl tidsnöd att få budgeten klar. Den 8 oktober ska den lämnas till riksdagen, och det brukar vara en pampig och traditionstyngd ceremoni när finansministern går över bron till riksdagen med budgeten i ett blågult band. I år räknar regeringen med att Bosse Ringholm, om han sitter kvar som finansminister, i stället kommer att få ge riksdagen buntar med vanliga fotokopierade papper. På det sättet kan detaljer i budgeten ändras till och med nästa helg.
Fredrik Furtenbach

Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.