Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenskt näringsliv satsar inför EMU-omröstning

Publicerat måndag 30 september 2002 kl 05.00
Så här efter valet ligger både ja- och nej-lägret i startgroparna för att dra igång sina EMU-kampanjer inför en framtida folkomröstning. På organisationen Svenskt Näringsliv, som är för EMU, planerar man en storsatsning nu i höst för att övertyga allmänhet och företag om Eurons alla fördelar. Och det här är organisationens viktigaste fråga, säger Jonas Frycklund, EMU-ansvarig på Svenskt Näringsliv.
– Det är ju en väldigt prioriterad fråga. Euron är mycket viktig för svenska företag. Över hälften av utrikeshandeln beror av euron, så det är klart att vi satsar mycket på euron. På företagarorganisationen Svenskt Näringsliv är det bråda dagar. Med valet bakom sig har det blivit dags att föra upp EMU-frågan på dagordningen. Nu i höst planeras en storsatsning med debattartiklar, utredningar och rapporter, som man hoppas ska föra Sverige in i EMU. Hur mycket pengar Svenskt Näringsliv tänker lägga på sin kampanj, varken vill eller kan man säga idag. Inte heller finns det någon siffra på hur mycket dåvarande SAF och Industriförbundets kampanjer kostade inför folkomröstningen om EU 1994. Då klagade Nej-sidan högljutt på att man hade betydligt mindre resurser - enligt folkrörelsen Nej till EU hade ja-linjen 20 gånger så mycket pengar – eller en miljard mot Nejs futtiga 50 miljoner. En överdriven siffra menar Svenskt Näringsliv. På Nej till EU planeras en betydligt billigare kampanj än Svenskt Näringslivs. Eftersom det inte finns något riksdagsbeslut om en folkomröstning - finns det heller inga statliga kampanjbidrag att få ännu. Och Nej till EU finansieras helt av de 3 000 medlemmernas årsavgifter och gåvor. Man har därför inte råd att dela ut gratis informationsmaterial eller att hålla huvudkontoret i Göteborg bemannat, säger Nej till EU:s ordförande Ingela Mårtensson. – Det kan vi inte ha, utan vi har fått krympa ner här så vi har inte någon anställd personal, den som gör vår tidning får inte heller betalt, och så vidare. Allt sker på frivillig grund. Och så tar ni betalt för ert informationsmaterial? – Ja, det måste vi göra för annars kan vi inte finansiera det hela. Det är ju en väldigt ojämn kamp på det viset om man jämför oss med näringslivet, där det finns hur mycket som helst gratismaterial.
Therese Larsson
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.