Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler kommuner bygger bredbandsnät

Publicerat tisdag 8 oktober 2002 kl 05.55
Sent om sider börjar nu regeringens bredbandsmiljarder rulla ut ur statskassan. Under första halvåret i år har 163 miljoner kronor betalats ut i stöd, skriver regeringen i budgeten som presenteras senare under tisdagen. Samtidigt visar en genomgång som Kommunförbundet och länstyrelserna gjort att allt fler kommuner nu bestämt sig för att bygga egna bredbandsnät.
”Bredband åt alla”, var ju en av IT-haussens mest hörda slogans. Näringsdepartementet snickrade ihop en sinnrik proposition, 3,6 miljarder kronor avsattes för att främst landsbyggds-kommunerna skulle få råd att bygga bredbandsnät. Det har gått ett par år sen dess och statens bredbandssatsning är försenad, men nu tyder mycket på att det lossnat. Hittills i år har statens utbetalningar av bredbandsstöd fyrdubblats. Under första halvåret betalade staten ut 163 miljoner kronor i stöd. Byggandet har tagit fart Ny statistisk från landets länstyrelser visar tydligt att bredbandsbyggandet börjat ta fart. Omkring 200 av landets kommuner har nu utrett hur de skall bygga sina bredbandsnät, en förutsättning för att statens skall bidra med pengar. Nio av tio kommuner som kan få stöd till bredband svarar nu att de skall söka pengar. Minst ett 80-tal kommuner har kommit ett steg längre och begärt in anbud från företag som gräver ned och drar fram fiberoptiska kablar. Tierp satsar på eget nät Men det finns kommuner som redan kommit så långt att de har egna bredbandsnät i drift. Tierp i norra Uppland har nyss startat upp sitt eget nät och är något av en pionjär-kommun bland Sveriges mindre och glesbefolkade kommuner. 25 miljoner kronor har kommunen investerat i sitt nät och det faktiskt hittills utan några bidrag från staten. Väl investerade pengar, enligt kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson: – Det har gynnat oss på flera olika sätt. Dels har det givit en oerhörd goodwill eftersom vi var först i landet med att utarbeta ett sånt här koncept. Sen har det definitivt gynnat näringslivet. Det finns exempel på företag som inte skulle ha varit kvar i Tierp om man inte haft tillgång till bredband idag. Hur vet du det? – Därför att de har bekräftat det, även om de kanske inte vill ståta med det i media så har de sagt till mig att det var en förutsättning för att kunna finnas kvar här. Men det har kostat ungefär 25 miljoner, är det värt så mycket pengar? – Det är definitivt värt de pengarna och det är ju dessutom så att de 25 miljonerna finansieras genom kostnader som vi haft tidigare som vi nu blir av med. Vi hade tidigare mycket höga kostnader för ISDN-förbindelser, det räcker inte med vanliga modemförbindelser utan vi måste ha ISDN mellan alla institutioner. Och eftersom vi bygger ett eget nät så plockar vi bort de kostnaderna. Det finansierar alltså kapitalkostnaderna för det här nätet. Så det blir inga skattepengar som går åt till att bygga ut bredband då? – Nej, det är inga skattepengar som ligger i det här, annat än under en kort överlappningsperiod när vi tyvärr måste ha både ISDN och bredband innan det är fullt utbyggt.
Thorbjörn Carlsson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.