Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Poliser inför rätta efter EU-kravaller

Publicerat onsdag 9 oktober 2002 kl 07.00
Efter hundratals rättegångsdagar där aktivister från EU-toppmötet i Göteborg stått åtalade är det under onsdagen dags för de första poliserna att ställas inför rätta. Fyra befäl misstänks för tjänstefel, efter en av de mest omdiskuterade insatserna under hela EU-mötet.
Det är en kall regnig kväll i juni 2001 när den här historien börjar. Polisen tror att det finns beväpnade aktivister inne på Schillerska Gymnasiet och klockan 22 stormas skolan med hjälmar, k-pistar och hundar. En stund senare ligger 78 personer platt på marken utanför och där blir de liggande. De fyra befäl som nu står åtalade har helt olika upplevelser av varför det blev som det blev den här kvällen. Det enda gemensamma i deras berättelser är att ingen känner sig personligt ansvarig för helheten. Så här sa en av de åtalade till Ekot, när han blivit delgiven misstanke: – Personligen tycker jag att det känns för jävligt, jag har utfört en order. Olika roller och förutsättningar Men de fyra åtalade har alltså helt olika roller och förutsättningar den här kvällen. En är relativt utvilad, han leder Nationella Insatsstyrkan och har inte varit ute i kravallerna tidigare. Han uppfattas av de andra som insatschef. Han drar upp riktlinjerna, han rapporterar till staben. ''Ja, varför inte'', säger han själv i förhören, ''men chef var jag aldrig''. Två av Göteborgsbefälen på plats har inte sovit på tre eller fyra dygn. De är toppmötets fotfolk, bland gatsten och kravaller. En av dem har berättat för Ekot att han aldrig mer vill vara med om nåt liknande: – Och jag hoppas att ingen annan heller kommer att behöva uppleva det. Nationella insatstyrkans närvaro signalerar allvar för de lokala befälen. Kanske blir detta värre än det de mött hittills och det är en av dem som tar beslutet: ''lägg dem ner!'', när ungdomarna börjar strömma ut genom skolans portar. – Sedan, att det tog långt tid och det övriga som har hänt runt omkring, det kan inte jag stå till ansvars för. Så finns det då en fjärde åtalad, en hundförare, men också den ende komissarien på plats. Det finns en senioritetsprincip inom polisen, som säger att om befälsfrågan är oklar så blir den med högst rang, eller flest tjänsteår ansvarig. Hundbefälet tänker på det där. Nationella Insatstyrkan verkar ju leda insatsen, men de brukar ju, som han säger i förhören ''bara göra sin grej, och sen dra''... Skräckinjagande väntan Men hundföraren har ingen direktkontakt med de som ligger på skolgården och nationella insatstyrkans chef har sitt fokus inne på skolan. Det har det ena göteborgsbefälet också, medan det andra inte tycker sig ha mandat att börja visitera någon, än mindre släppa iväg dem. Resultatet blir en skräckinjagande och förnedrande väntan för personerna på marken. De har enligt åtalet varit frihetsberövade utan laga grund och utsatta för ett oförsvarligt och kränkande kroppsligt ingrepp. Om tingsrätten finner att nån av de fyra poliserna kan fällas för detta kommer det troligen att leda till böter. Enligt ett preliminärt beslut i Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd får de åtalade poliserna behålla sina jobb, även om de skulle fällas i tingsrätten.
Kristina Hedberg, Ekot i Göteborg
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.