Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Professorsreform delvis misslyckad

Publicerat onsdag 9 oktober 2002 kl 16.43
Befordringsreformen infördes för tre år sedan och skulle ge fler högskolelektorer möjlighet att bli professorer. Men enligt en ny rapport från Högskoleverket så har reformen delvis misslyckats eftersom forskningsmöjligheterna för de nya professorerna inte ökat nämmvärt.
Högskoleverkets chef Sigbrit Franke säger att antalet professorer visserligen ökat med 50 procent, så är förutsättningarna för nykomlingarna mycket sämre än för andra forskare. – Vi har fått mer än 1 000 nya professorer sen 1999. Villkoren är sådana att de har sämre lön än vad andra professorer har, det har ungefär samma arbetsuppgifter som de hade tidigare, det vill säga det har inte fått större forskningsmöjligheter, säger Sigbrit Franke. Bredare forskning Befordringsreformen som genomfördes för drygt tre år sedan var tänkt att ge en större mångfald bland landets professorer och mer och bredare forskning. Lektorer på högskolor och universitet med tillräckliga akademiska meriter fick genom reformen möjlighet att byta titel till professor inom ramen av sin nuvarande anställning. Titeln det som ändrats Men enligt Högskoleverkets undersökning av hur reformen fallit ut på sex högskolor och universitet så verkar titlarna vara det enda som ändrats, och enligt Högskoleverkets chef Sigbrit Franke så beror det på att regeringen sjösatt en reform utan att bidra med ekonomisk vind i seglen. Men på Utbildningsdepartementet tycker man inte att Högskoleverkets rapport ska tolkas som att reformen misslyckats. Enligt Agneta Bladh, statssekreterare på utbildningsdepartementet, så är inte egen forskning så viktigt för en en professor.
Anders Kilander
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.