Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lettland har långt kvar till EU

Publicerat måndag 14 oktober 2002 kl 17.53
EU-kommissionen har sagt att tio nya länder kan bli EU-medlemmar år 2004. Men i åtminstone ett av dem, Lettland, återstår mycket att göra om landet skall klara alla EU-krav.
”De flesta politiker här Lettland tänker bara på att berika sig själva”, säger en kvinna i Lettlands huvudstad Riga och tar därmed upp en av de saker som EU-kommissionen kräver att Lettland måste åtgärda för att komma med i EU-familjen, nämligen korruptionen i landet som gör det lönsamt att tillhöra maktapparaten. En inte hedrande plats Landet har en inte särskilt hedrande 52:a plats på listan över världens mest korrumperade länder. Grannländerna Estland och Litauen ligger mycket bättre till. Men det är inte bara EU som vill utrota korruptionen i Lettland. Också letterna själva har tröttnat och i de parlamentsval som ägde rum för en vecka sedan fick det parti som satt korruptionsbekämpningen främst bland sina vallöften flest röster. – De som hittills har regerat Lettland stöder olika ekonomiska intressen i stället för att stödja det lettiska samhället, säger Valdis Dombrovski i partiet Nya Tiders partistyrelse. Och Lettlands riksdag, Saeima, har nu efter stora svårigheter lyckats vaska fram en chef för en nyinrättad anti-korruptionsbyrå. Ryssarna måste få det bättre Men det är inte bara korruptionen i Lettland som EU-kommissionen slår ner på. Också ryssarnas situation i landet måste förbättras. ”Vi måste få demokrati i Lettland”, säger en rysktalande man. Nästan 30 procent av landets drygt 2,3 miljoner invånare är ryssar. Men de flesta, omkring en halv miljon personer, har inte lettiskt medborgarskap och därmed inte heller rösträtt ens i kommunalvalen. Deras möjligheter att delta i landets politiska liv är därmed nästan noll. Och för att bli medborgare måste de lära sig lettiska. ”Men det kräver att staten, till skillnad från idag, intresserar sig för att ryssarna verkligen gör det från dagis till gymnasiet”, säger Janis Jurkans, ryssarnas främste talesman.
Christer Fridén, Riga

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.