Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Norrlänningar oftare sjukskrivna

Publicerat tisdag 15 oktober 2002 kl 17.19
Norrlänningar är oftare sjukskrivna än andra svenskar. Men de är inte sjukare. Det finns ingen bra förklaring till varför det är så enligt riksförsäkringsverket, utom att det finns en norrländsk kultur som säger att det är okej att gå sjukskriven.
Riksförsäkringsverket håller på att undersöka varför svenskar är så sjuka. På tisdagen lämnade verket en rapport om regionala skillnader till regeringen. ”Sjukdom” är i riksförsäkringsverkets värld det så kallade ohälsotalet, det vill säga antalet sjukpenningdagar och sjukpensionsdagar per invånare. Och ända sedan slutet av 80-talet har norrlandslänen legat högst i den svenska ohälsoligan. Under uppgången av sjukskrivningarna under de senaste åren har det ökat mest där också. Norrbottens län toppar före Västerbotten, Jämtlands län, Gävleborg och Dalarna. Riksförsäkringsverket har försökt se varför det är så, men utredaren Rolf Lundgren har kommit fram till att det är svårt att se någon bra förklaring. – Inom nästan varje näringsgren är sjuktalen högre i norrlandslänen och av de län som har höga ohälsotal totalt sett är de högre där än de är i övriga län. De regionala skillnaderna återfinns både när det gäller åldersgrupper och när det gäller näringsgrenar. Utredningen är inte klar ännu, och den ska nu se över vaför så många norrlänningar sjukskrivs. Folkhälsan i norra Sverige är nämligen inte sämre än i södra delen av landet. Men uppenbart är att det i norra Sverige finns en kultur av att det är accepterat att sjukskriva sig för att försörja sig, tror Rolf Lundgren. – Det är möjligt att de här strukturella förändringarna som har ägt rum i näringslivet under 70- och 80-tal har påverkat det här mönstret så det nu ser ut som det gör, alltså att norrlandslänen väger mycket tyngre i ohälsan. Och i det sammanhanget, när de här strukturella förändringarna ägde rum, så blev det också legitimt att använda sjukförsäkringen för arbetsmarknadspolitiska ändamål. Den möjligheten upphörde någon gång i början på 90-talet. Men det är ju ändå möjligt att ett sådant synsätt, som tillämpades under en 10 – 15 år, ligger kvar hos olika aktörer och i dag påverkar de här skillnaderna. När vi nu inte kan se andra förklaringsgrunder.
Stefan Winiger
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.