Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Läkare slarvar med att rapportera biverkningar

Publicerat torsdag 17 oktober 2002 kl 06.07
Många läkare rapporterar inte allvarliga biverkningar av läkemedel till Läkemedelsverket, trots att lagen kräver det. Det kan leda till att patienter lider eller till och med dör i onödan.
Charlotte Norlin i Stockholm har ätit många mediciner mot sin reumatism. För sju år fick hon akutvårdas på sjukhus efter att ha fått en slags kemisk hjärnhinneinflammation som en biverkning på en medicin. Hon är besviken över att så få biverkningar anmäls. – Jag tycker det är lite synd, för att jag tror också att det skulle kännas väldigt bra om man fått en biverkningen och läkaren då säger ”ja, det här ska jag rapportera”. Då känns det som att man kanske inte haft den helt förgäves, för då kan man förhindra att andra drabbas. Läkare och annan sjukvårdspersonal som skriver ut mediciner måste enligt läkemedelsförordningen rapportera till läkemedelsverket om deras patienter får allvarliga biverkningar av sina mediciner. Men endast 3 000 anmälningar kommer in varje år, vilket enligt läkemedelsverket är en kraftig underrapportering, skriver tidningen landstingsvärlden. Och den låga rapporteringen kan få allvarliga konsekvenser eftersom ovanliga och farliga biverkningar inte blir kända, vare sig för läkemedelsverket eller sjukvården. Även läkemedelsindustrin oroas. Lasse Carling är medicinskt ansvarig för mag-tarm-produkter på AstraZeneca. – Det kan ju i en del fall leda till väldigt allvarliga biverkningar för en enskild individ, som man skulle ha kunnat förutse om alla noggrant hade rapporterat vad de sett i samband med den medicinens användning. Kan det leda till dödsfall, till och med? – Man kan inte utesluta att det i enskilda fall skulle kunna bidra till det. Med en bättre rapportering hade man till exempel tidigare känt till farorna med blodförtunnande medel och kunnat undvika flera dödsfall till följd av hjärnblödning hos patienterna, menar Lasse Carling, som tror att den låga rapporteringen beror på dåliga kunskaper. – Det är så mycket man ska vara duktig på i sjukvården idag, och det är klart att den här delaen kan vara eftersatt, att man inte uppmärksammas på det eller tänker på det i alla situationer. Jag tror nog att det behöver medvetandegöras tydligare bland sjukvårdspersonalen.
Anna Lithander
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.