Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny upptäckt kan ge bättre cancervård

Publicerat onsdag 9 maj 2007 kl 05.00
Forskare på Sahlgrenska.

En forskargrupp i Göteborg har lyckats visa att celler kan skicka information till andra celler om hur de ska uppföra sig. Upptäckten som publiceras i en av ansedda Natures vetenskapliga tidskrifter kan leda till helt nya sätt att behandla flera olika sjukdomar.

– Det här är oerhört intressant eftersom det för det första talar om för oss att celler i kroppen kommunicerar på ett mycket mer intrikat sätt än vi trodde för bara någon vecka sedan. Det andra är att man skulle kunna använda det här sättet för kroppen att kommunicera med varandra med genetiskt material för medicinsk behandling. Man skulle kunna använda det för att behandla till exempel genetiska sjukdomar eller cancer, säger professor Jan Lötvall som leder forskargruppen.

I laboratoriet vid Sahlgrenska kan man till exempel suga upp cellerna en efter en i en kvadratmeterstor maskin som kallas Facs. I apparaten skjuts sedan laserstrålar mot cellerna. Forskarna kan då enkelt avgöra hur cellerna beter sig.

Exosomer
De fem personer som ingår i forskargruppen vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har studerat hur cellernas så kallade exosomer kan skickas till andra celler.

Exosomerna kan sedan innehålla olika slags direktiv om hur den andra cellen ska bete sig och i praktiken omprogrammera hela cellen så att den till och med kan förstöras.

Att omprogrammera celler så att de självmant förstörs är enligt forskarna revolutionerade eftersom det innebär att helt nya behandlingsmetoder av flera olika sjukdomar kan bli möjliga. Sjukdomar som cancer och till exempel cystisk fibros och blödarsjuka.

Allergiforskning
Jan Lötvall är professor i allergi och astma och hade ingen tanke på vad forskningen kunde leda till när forskargruppen började sitt arbete för två år sedan.

– Egentligen studerar vi allergiska processer och vi var intresserade av hur exosomer påverkar allergier. Sedan upptäckte vi att det var svårt att få en tydlig signal. Ibland var det åt ett håll och ibland åt ett annat. Vi funderade på om vi skulle lägga ned forskningen kring exosomer eller om vi skulle bestämma oss för att verkligen ta reda på vad de här innehåller. Vi bestämde oss för att jobba hårt och vara envisa och därav har vi de här resultaten i dag.

Frågan är när en enskild patient kan dra nytta av den här upptäckten.

– Det här är fortfarande forskning på laboratorienivå. Men vi hoppas kunna utveckla metoder som gör att vi kan börja testa detta på patienter kanske om redan fyra-fem år, säger Jan Lötvall.

Jan Andersson
jan.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".