Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bråk mellan Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen

Publicerat måndag 14 maj 2007 kl 15.58

Ett storbråk är på väg att segla upp mellan Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen efter att finanspolisen vägrat lämna ut uppgifter som var nödvändiga för att åklagaren skulle kunna väcka åtal i en av årets största ekobrottsutredningar.

– Enligt min uppfattning så har finanspolisen dels missförstått gällande sekretesslagstiftning och dels missförstått sin roll i rättskedjan, säger Björn Rosenlöf, åklagare på Ekobrottsmyndigheten.

En rättegång pågår just nu där ett växlingskontor i centrala Stockholm misstänks ha ägnat sig åt penningtvätt av hundratals miljoner kronor på uppdrag av grovt kriminella personer och skattefuskande företag i byggbranschen.

Upptäcktes av bankpersonal
Penningtvättshärvan började rullas upp sedan personal på SEB-banken lagt märke till hur misstänkta bulvaner förde över stora summor från sina konton på banken till växlingskontoret.

Växlingskontorets kunder hämtade sedan ut pengarna i kontanter - vanliga svenska kronor som misstänks ha använts för att betala ut svarta löner i byggbranschen och i den kriminella världen.

SEB lämnade in ett stort antal anmälningar om misstänkt penningtvätt till finanspolisen vilka i sin tur larmade Ekobrottsmyndigheten som inledde en förundersökning.

Fick inte se anmälningarna
När åklagare Björn Rosenlöf på Ekobrottsmyndigheten ville ta del av anmälningarna från SEB och andra banker blev det stopp, informationen var sekretessbelagd hävdade Finanspolisen. 

– Finanspolisen har inte bara en rättighet utan även en skyldighet att lämna information till Ekobrottsmyndigheten när en åklagare inlett en förundersökning. Det betyder i klarspråk att de inte får sekretessbelägga en endaste bokstav eller siffra, säger Björn Rosenlöf.

Annan åsikt
Tommy Kangasvieri på Finanspolisen är av en annan åsikt.

– När begäran kom in så kan jag bara säga att polisen bedömde materialet och sekretessbedömde utefter polisens roll, säger han.

En anledning till att Finanspolisen inte ville lämna ut uppgifterna var att de inte ville skada sitt goda underrättelsesamarbete med bankerna och utsätta bankernas personal för fara.  Utredningen räddades av att bankerna själva lämnade ut anmälningarna i sin helhet.

– Anmälningarna om misstänkt penningtvätt är avgörande bevisning i målet. Hade jag inte fått informationen hade jag övervägt att inte väcka åtal. Jag tycker att det är oprofessionellt gjort, säger Björn Rosenlöf.

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".