Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare samlas mot farliga bakterier

Publicerat tisdag 22 oktober 2002 kl 06.00
Nordiska forskare samlas i Stockholm på tisdagen för att lägga upp strategier för hur farliga bakterier, bakterier som antibiotika inte biter på, ska stoppas vid gränserna. Det handlar inte minst om en viss typ av stafylokocker som går under förkortningen MRSA.
Tillsammans med Holland är Norden det enda område i världen där spridningen av MRSA-bakterierna fortfarande kan kontrolleras. I många länder, till exempel Storbritannien, ligger antalet smittade skyhögt över våra siffror, men läget kan ändras snabbt, säger Otto Cars, ansvarig för antibiotikaresistensfrågor vid Smittskyddsinstitutet. – Alltså, bakterierna respekterar ju inte några nationsgränser till att börja med, och vi har ju ett ökat patientflöde inom Europa så där finns det en uppenbar risk att patienten för med sig bakterierna. Har man varit i kontakt med sjukvården utanför Norden så är det en riskfaktor, och får vi sedan in det i Sverige så måste vi förhindra spridningen, säger Otto Cars. ”Sprit in-sprit ut” En förklaring till att Sverige och Norden hittills klarat att hålla antalet smittade lågt är att vi använder mindre antibiotika än övriga Europa. Dessutom har vi enkla regler när det gäller hygienen: ”sprit in-sprit ut”, brukar man skämtsamt säga när personalen går in till en patient. Det handlar helt enkelt om att tvätta händerna, för sjukhushygienen är bättre än i andra länder, tror hygiensköterskan Kerstin Mannerqvist: – Ja, jag tror att den är det därför att den är enkel. Vi har enkla budskap, vi använder alltså enkla regler, och det gör naturligtvis att det är lättare för folk att följa dem, tror jag, om det är enkelt och klart. Vilka är de enkla reglerna? – Det är att man ska använda handdesinfektion, alltså alkohol, alltid i kontakt med patienter, ta på sig skyddskläder när det är befogat, använda handskar när det är befogat, och torka upp efter sig. Det är de enkla regler vi har faktiskt, säger Kerstin Mannerqvist. Friska människor som smittas av MRSA, de bakterier som meticillin-antibiotika inte tar på, får egentligen inga symptom, men skulle man bli allvarligt sjuk måste man få specialbehandling. Många som vårdats utomlands har smittats, och ska testas innan man läggs in på ett svenskt sjukhus, men också kliniker i Sverige har börjat testa patienter som kommer från andra landsting för att slippa smittan. Det är bra, tycker Otto Cars: Cars efterlyser fråga som rutin – Jag skulle önska att man vid alla patienttransporter mellan svenska sjukhus till exempel skulle ställa frågan ”kan patienten bära med sig en resistentbakterie?”, så att man har det som en rutin. Det viktigaste är att vi hittar dem snabbt. Har man en misstanke om att patienten kan ha med sig en resistentbakterie, antingen från utlandet eller från något annat svenskt sjukhus, då ska man ta bakterieodlingar och sedan ska patienten vårdas enskilt till dess att man har fått svar på det här, för det handlar om att förhindra spridning av de här bakterierna, säger Cars. Bland det allvarligaste som kan hända är att MRSA-bakterierna får fäste på en intensivvårdsavdelning, där många svårt sjuka med öppna sår vårdas. Det har hänt, och risken för spridning ökar nu när antalet platser på svenska intensivvårdskliniker minskar.
Anna Larsson

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.