Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skolinspektioner kan göra skolor sämre

Publicerat onsdag 16 maj 2007 kl 02.00

Skolminister Jan Björklund vill fördubbla antalet statliga skolinspektioner för att på så sätt höja kvaliteten i skolorna. En genomgång av inspektioner under två år visar dock att de är helt meningslösa och att de oftast inte leder till någon positiv utveckling. Det här hävdar Skolverkets tidigare generaldirektör Mats Ekholm.

– Det är bara på ungefär 30 procent av de inspekterade skolorna som utvecklingen går åt ett positivt håll efter inspektionen. På 70 procent av skolorna förbättras inte utvecklingsinriktningen. Det är faktiskt så att på 46 procent av dem går utvecklingsriktningen eller förändringsinriktningen går åt fel håll efter inspektionen. Det blir sämre på de skolorna, säger Ekholm, som står bakom undersökningen. 

Mats Ekholm var också under sin tid som chef för Skolverket kritisk till inspektionerna, där Skolverket besöker skolor för att kontrollera att arbetet fungerar som det är tänkt.

Dyra inspektioner
Han har nu jämfört niondeklassares betyg före och efter inspektörernas besök i 187 skolor under åren 2003 och 2004 och anser sig kunna bevisa att det här är meningslöst och dyrt med många inblandade.

– Enligt de senaste uppgifterna har jag förstått att det är drygt 130 människor som arbetar med detta och att det kostar 170 miljoner kronor om året. 

För att mäta effekten av en inspektion har Mats Ekholm utgått från ett slags ”rensat” betyg där hänsyn tagits till elevernas sociala bakgrund, kön och invandrarbakgrund för att därigenom kunna mäta skolan egna betydelse för betygen.

Rektorer kan kontrollera
Av samtliga inspektioner förbättrades resultaten bara i 29 procent efter en inspektion, 25 procent visade ingen skillnad och 46 procent uppvisade sämre resultat. Mats Ekholms slutsats är att det är helt andra faktorer än inspektioner som påverkar utvecklingen.

– De förenklade förklaringsidéerna står politikerna för som försöker säga ”kontrollera mera då blir det bättre fart på utvecklingen”.

Ska man inte ha någon som inspekterar att skolorna fungerar?

– Det är därför vi har anställt skoldirektörer, rektorer, utvecklingsledare, arbetslagsledare. De kontrollerar det.


Den förra regeringen drev igenom att en skola ska inspekteras vart sjätte år. Den nuvarande regeringen vill fördubbla antalet inspektioner. Skolminister Jan Björklund anser att det också behövs en statlig kontroll.

– Det är mycket ”glädjebetygsättning” i våra skolor. Det är förmodligen rätt olikvärdigt olika hur betyg sätts, hur nationella prov rättas. Kravnivåerna är mycket olika. Vi måste få en ökad nationell styrning och nationell utvärdering av resultaten i svensk skola.

Vad tycker du om Mats Ekholms slutsatser att inspektionerna inte har lett till så mycket positivt?

– Det tycker jag inte man kan säga att han har kommit fram till. Han har konstaterat att huvuddelen av Sveriges skolor har lägre resultat än för några år sedan. Det visste vi sen tidigare. Det är ett huvudproblem i svensk skola att resultaten sjunker år efter år.

Sören Granath
Sören.granath@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".