Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Njursjuka får olika behandling

Publicerat måndag 21 maj 2007 kl 12.07
Bloddialys.

Uppdaterad 15:45
Njursjuka patienter får olika behandling beroende på var i landet de bor. Det är bland annat stor skillnad när det gäller dialys och transplantation. Det visar en studie av svensk njursjukvård som presenteras idag av det privata analysföretaget Health Consumer Powerhouse.

– Förmodligen är det så att eftersom dialys fungerar så bra i Skåne, så är man inte speciellt bra på att se till att alla som kan få en ny njure verkligen får det. Medan man i norra Sverige, där dialysverksamheten verkar fungera mindre bra, har en hög aktivitetsnivå när det gäller att se till att den som behöver en ny njure verkligen får det, säger Arne Björnberg, som gjort studien.

Sämre resultat
Flera Norrlandslän har låg ambitionsnivå eller sämre resultat när det gäller förebyggande vård och dialys. Det gäller både dialys på sjukhus och den så kallade pås-dialysen, som den njursjuke själv kan utföra hemma.

De län som klassas sämst låter till exempel njursjuka få dialys mer sällan än tre gånger per vecka. 

År 2005 fick 3 400 patienter dialysbehandling. En mindre del får hemdialys.

Däremot är utsikterna för en njursjuk att få en ny njure transplanterad 50 procent högre i Norrland än i Skåne.

Långa restider
En förklaring att jämtländska njurpatienter får dialys mer sällan kan vara att de har långa restider. Det säger Kerstin Lindberger som är ansvarig läkare för njurmedicin i Jämtlands län.

För äldre, skröpliga patienter kan det vara omöjligt att sköta sin egen dialys hemma.

Sveriges Kommuner och Landsting gör också utvärderingar av sjukvården. Vd Håkan Sörman säger att detta nya njursjukvårdsindex kompletterar deras egna utvärderingar, som inte utgår från konsumenten på samma sätt.

Tveksam mätmetod
Det finns dock tveksamheter med att använda just index som mätmetod, anser Håkan Sörman.

– Ett index tenderar ibland att värdera olika saker ganska lika. Man kan till exempel få ungefär lika många poäng för tillgång till organdonation som för möjligheten att välja dialysvätska som inte innehåller socker. Det kan ju göra att ett index blir lite knepigt att värdera. Men det har sina fördelar också. Det blir väldigt tydligt när man går vidare med att förbättra och förändra och analysera materialet, säger Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting.

Vad kan man göra åt skillnaderna?

– Det viktigaste är att man får upp ögonen för att det finns skillnader som man inte varit medveten om tidigare. Och att de inte alltid är yttringar för prioriteringar, utan ofta tvärtom. Då är det ett utmärkt sätt att fokusera på resultatet och se hur man skiljer sig från varandra. Därmed kan man lära av andra och förbättra resultatet hela tiden, säger Håkan Sörman.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".