Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Politiker kritiska till försvarsrapport

Publicerat måndag 21 maj 2007 kl 12.51

Politikerna i försvarsberedningen är kritiska till en rapport från ÖB och Försvarsmakten. Rapporten handlar om hur försvaret kan se ut i framtiden.

En möjlighet som nämns i rapporten är att försvaret direkt ska kunna avvärja mindre angrepp mot Sverige. Politikerna har dock slagit fast att det inte behövs. 

Håkan Juholt, socialdemokrat i försvarsberedningen är förvånad.

– Riksdag och regering har i stor enighet sagt att det inte finns någon anledning för Försvarsmakten att förbereda ett krig mot Sverige enskilt riktat direkt mot Sverige de kommande tio åren. Det överraskande är ju att Försvarsmakten nu säger att de inte är nöjda med uppgiften, utan vill ha en annan uppgift i stället, säger Håkan Juholt.

Internationellt
Enligt riksdag och regering är försvarets viktigaste uppgift idag att kunna delta i internationella insatser för att skapa fred och säkerhet i konfliktdrabbade områden. Något hot mot Sverige finns inte inom de närmaste tio åren.

Försvarets delrapport som presenterades i förra veckan siktar 15 till 20 år framåt i tiden.

Men diskussionen om att ha ett starkare gränsförsvar förvånar ändå politikerna. Kristdemokraten Else-Marie Lindgren sitter i försvarsberedningen.

– Jag tycker att det är olyckligt för det ger ju en signaleffekt ut till vårt lands befolkning att här talar inte politiker och experter samma språk.

Bra med debatt
Jörgen Ericsson som är ansvarig för strategisk planering inom Försvarsmakten, tycker att det är bra att det blir det debatt om delrapporten. Den visar på tre olika möjligheter för hur försvaret kan se ut i i framtiden. Först i höst lämnar Försvarsmakten ett slutgiltigt förslag.

I det andra scenariot som Försvarsmakten presenterar, kan det ändå vara bra att skissa ett försvar som direkt kan avvisa mindre angrepp, menar Jörgen Ericsson.

– Vi pekar på en del trender som vi tror kan innebära en negativ utveckling. Dels är det naturligtvis klimat och klimathotet, dels är det energiförsörjning, dels är det demografi, dels den ökande fattigdomsklyftan mellan världens olika delar som naturligtvis påverkar även Sverige och kan göra så att utvecklingen blir mindre positiv i vissa avseenden.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".