Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer än en miljon palestinier i flyktingläger

Publicerat torsdag 24 maj 2007 kl 16.34
1 av 2
4,4 miljoner palestinier betraktas som flyktingar.
Flyktingströmmen tilltar.
2 av 2
Flyktingströmmen tilltar.

Striderna kring flyktinglägret Nahr el-Bahred i norra Libanon är ännu en påminnelse om hur svårt palestinierna lever.

Fortfarande nästan 60 år efter Israels bildande bor mer än en miljon palestinier i ruckliga läger med mycket dåliga levnadsvillkor.

Bara i Libanon finns det tolv palestinska flyktingläger och Nahr el-Bared är ett av de största - eller var. Lägret hade 30 000 invånare men tusentals av dem har flytt de senaste dagarnas strider. Flyktingar för andra gången.

Nahr el-Bared är en gyttrig, extremt överbefolkad, mörk kåkstad med trånga gränder. Infrastrukturen är dålig, vattenförsörjningen fungerar otillräckligt och sjukvården är bristfällig. Fattigdomen är större än i andra läger och arbetslösheten skriande, bland annat beroende på att palestinier är förbjudna att arbeta inom en rad yrken i Libanon.

Lätta byten för extremister
De urusla levnadsbetingelserna har också gjort att framför allt unga män blir ett lätt byte för extrema grupper.

På likartat sätt, i olika läger, lever idag 1,3 miljoner palestinier. Och allt började i maj 1948.

Palestinierna kallar det Katastrofen. I samband med Israels bildande flydde enligt FN:s uppgifter 700 000 palestinier från sina bosättningar inom vad som idag är Israel. Ytterligare 100 000 lämnade sina hem men blev kvar i landet.

Orsaken till uttåget är fortfarande omtvistad. Enligt palestinierna själva tvingades de iväg av Israel. På den israeliska sidan hävdar man att de mer eller mindre gav sig av frivilligt, eventuellt uppmuntrade av arabiska politiker.

Från tält till skjullikande hus
Resultatet är i varje fall klart: Israel tömdes på en stor del av sin palestinska befolkning och jättelika flyktingläger började dyka upp runt om i grannstaterna.

Ytterligare en flyktingvåg följde efter sexdagarskriget 1967.

Det första lägret kom till 1949 i Zarqa, 25 km nordöst om Amman i Jordanien. Det följdes sedan av tiotals andra.

Långt fram emot slutet på 1950-talet utgjordes bostäderna av tält. Därefter har de ersatts av enklare skjulliknande hus eller betongbyggnader. Successivt har nästan all mark i lägren bebyggts med hus, mellan dem löper smala gränder.

4,4 miljoner palestinier flyktingar
Man räknar med att det sammanlagt finns ungefär nio miljoner palestinier. Av dem lever ungefär 1.3 miljoner i Israel, de allra flesta övriga bor på Västbanken och i Gazaremsan, samt i Jordanien, Syrien och Libanon.

Av dem är 4,4 miljoner att betrakta som flyktingar, det säger FN-organet UNRWA som har ansvaret för palestinierna och som administrerar lägren. Just nu är de knappt 60 stycken där alltså 1,3 miljoner människor bor. UNWRA tillhandahåller t ex elementär sjukvård.

Flyktingströmmen tilltar
Men situationen för dem som bor utanför lägren är inte särskilt annorlunda. Ofta har de slagit sig ner i anslutning till flyktinglägren och bosättningarna bildar ett mer eller mindre sammanhållet palestinskt ”stadsområde”.

Och flyktingproblemet är inte något som i det tysta håller på att lösas. Tvärtom ökar antalet flyktingar som UNRWA registrerar och det snabbt.

De flesta palestinierna bor på Västbanken, cirka 2 miljoner. Av dem har drygt en tredjedel, knappt 700 000, flyktingstatus och av dem i sin tur bor knappt 200 000 i 19 läger. Flyktinglägren finns både i anslutning till större städer och på landsbygden. Israels hårdnande grepp över Västbanken de senaste åren har lett till att arbetslösheten och de sociala problemen i lägren har ökat, skriver UNRWA.

Ett av världens mest tättbefolkade områden
Gaza är det område som har den största koncentrationen av flyktingar. Av sammanlagt knappt 1,5 miljoner invånare är mer än två tredjedelar registrerade som flyktingar, alltså en miljon. En oproportionerligt stor del av dem bor också i UNRWA:s åtta läger, cirka en halv miljon. Men just i Gaza är det kanske svårare än någon annan stans att säga var lägren slutar och det övriga samhället börjar. Det är ett av världens mest tättbefolkade områden.

I Jordanien lever enligt FN:s uppgifter 1,7 miljoner palestinska flyktingar. 300 000 av dem bor i tio läger men de flesta övriga bor i informella läger uppbyggda kring FN:s anläggningar. En stor fördel är att palestinierna här (med få undantag) har rätt till jordanskt medborgarskap.

Utan medborgarskap
Flyktingarna i Libanon däremot får inte något medborgarskap. De har också mycket begränsad rätt till sjukvård och skolgång och annan social service. De är därför mycket beroende av UNRWA. I Libanon finns det cirka 400 000 palestinska flyktingar och av dem lever drygt hälften i läger som Nahr el-Bahred.

Syrien hyser ungefär lika många palestinier som Libanon, drygt 400 000. 100 000 bor i olika flyktingläger. En del av flyktingarna kommer från Golan-höjderna som Israel fortfarande ockuperar. Palestinierna har inte rätt till medborgarskap men har tillgång till utbildning och sjukvård.

Fortfarande snart 60 år efter uttåget drömmer man i flyktinglägren om att flytta tillbaka till de gamla byarna och apelsinodlingarna i vad som nu är Israel. En icke-bindande resolution från FN säger också att de har rätt till det. Sannolikheten att de i en organiserad form kommer att få göra det är dock nära nog noll.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".