Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Högskolestudier lönar sig inte

Publicerat måndag 28 oktober 2002 kl 05.10
Det lönar sig knappt att plugga vidare – i snitt medför en treårig högskoleutbildning en inkomstökning på mindre än 5 procent. Det är anmärkningsvärt lägre än vad man trott tidigare säger forskaren Björn Öckert, på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.
– Om högre inkomster är det enda som man är intresserad av då kanske man inte ska fundera på att studera på högskolan. Det ger inte automatiskt högre lön? – Nej, i genomsnitt gör det inte det. Däremot finns det utbildningar som säkert har ganska gynnsam inkomstutveckling, medan det finns andra utbildningar som till och med har negativa inkomsteffekter, konstaterar Björn Öckert. Undersökningen, som är gjord av näringsdepartementets eget institut för arbetsmarknadsforskning, IFAU, visar alltså att det rent inkomstmässigt inte lönar sig med utbildning. Tre års studier ger 5 procent I genomsnitt höjs inkomsten med 1,7 procent för varje extra år av akademiska studier. Det innebär att tre års studier alltså ökar på inkomsten med 5 procent. Och detta skiljer sig markant från tidigare undersökningar som visat att inkomstökningen ligger kring 15 procent för tre års högre utbildning. Överraskad forskare Anders Björklund är professor i nationalekonomi på Stockholms universitet och har själv i tidigare rapporter kommit fram till den högre inkomsteffekten. Han är överraskad över det nya resultatet: – Ja, jag tycker att det är ett sensationellt resultat. Och det innebär att vi måste ompröva vad vi tidigare trott om hur arbetsmarknaden fungerar och hur arbetsmarknaden premerar arbetsinsatser med olika utbildningsnivå. Studentreaktioner Så här reagerar Helen Edman, Jan Adolfsson, och Charlotte Bagge som pluggar på Stockholms universitet. – Det var ju tråkigt, fast jag pluggar inte här för att jag ska få mer pengar, utan jag pluggar för att jag ska lära mig saker. – Okej, okej, jag har gärna 15 procents högre lön än 5 procent, det är självklart. Fast det är ingenting som säger att jag är värd mer 50 procents mer lön än någon som inte studerat någonting. – Jag tycker det är synd därför det är ändå otroligt många år man lägger ner och mycket studielån. Jag tycker det är fel, det ska vara större skillnader, det ska löna sig att plugga. I undersökningen ingår alla de som sökte till universitet och högskolor 1982: både de som då kom in, och de som då inte antogs. 14 års jämförande studier De båda gruppernas utbildning och inkomster har sedan jämförts under 14 år. Den magra ekonomiska utdelningen på utbildning kan få framtida konsekvenser – forskaren Björn Öckert på IFAU igen: – Hittills har det varit en väldigt hög efterfrågan på utbildning i Sverige. Men det är ju möjligt att många söker till högskolan för att de vill påverka sin löneutveckling, så det är möjligt att efterfrågan på utbildning kommer att minska. Och så här säger professorn i nationalekonomi Anders Björklund: – Ett sätt att resonera är därför att säga att den svenska lönestrukturen måste ändras och man måste i avtalsförhandlingar ta hänsyn till att premera de som har utbildat sig länge. Ett annat sätt att resonera är att det kanske är så här små effekter man får, och då är det inte lika självklart att politisk satsning på ökad utbildning är ett självklart medel för att höja tillväxten i ekonomin.
Helena Jansson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.