Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dåliga arbetsvillkor i snittblomsbranchen

Publicerat lördag 26 maj 2007 kl 16.45

Det finns fortfarande brister i det etiska arbetet i blomsterbranschen, enligt en undersökning som intresseorganisationen Fair Trade Center har gjort. Enligt undersökningen ställer få blomsterhandlare krav på att mänskliga rättigheter respekteras i produktionen, bland annat i Kenya som exporterar snittblommor till Sverige.

– Jag känner mig sjuk. När jag vilar snurrar det i huvudet, säger Daniel, en av 50 000 människor som jobbar inom blomsterindustrin i Kenya.

Han sprejar rosorna med en blandning av fem olika kemikalier som gör att blommorna håller sig perfekta.

– Ja, jag sprejar kemikalier på blommorna, säger blomsterarbetaren Daniel om sitt arbete och dåliga hälsa, och som Tove Leffler träffade för radioprogrammet Kalibers räkning i maj 2004.

Nya märkningar ska hjälpa konsumenten
Problemen i snittblomsbranchen uppmärksammades för cirka tio år sedan. Nya märkningar på blommorna om etiska, sociala och miljömässiga krav infördes. Så sent som i februari lanserades två nya märkningar i Sverige, Rättvisemärkt och Fair Flower Fair Plants, FFP.

Märkningen, som ännu sker i en ganska liten omfattning i Sverige, ska hjälpa konsumenten att välja blommor som till exempel är producerade på ett etiskt sätt.

Nu visar Fair Trade Centers senaste granskning att problemen finns kvar. Enligt undersökningen ställs inga krav från många blomsterhandlare om att mänskliga rättigheter ska följas i produktionen, med några undantag.

Var femte blomma från u-länder
20 procent av de snittblommor som importeras i dag kommer från u-länder som till exempel Kenya och Colombia. Det är de blommorna granskningen handlar om.

Enligt blomsterbranschens riksorganisation är majoriteten av blommorna som importeras till Sverige från till exempel Kenya certifierade. Problemet är att kunderna ännu inte kan se det i blombutikerna, säger Rolf Persson som är organisationens ordförande.

– Det innebär att en odling ansluter sig till ett certifieringsorgan där det kommer oberoende inspektörer och kontrollerar odlingarna. Certifieringsorganen ställer också upp ett antal kriterier, och när det gäller mänskliga rättigheter och de frågorna, är de ofta baserade på ILO-konventionen, alltså FN:s regelverk för hur anställda ska ha det.

”Certifieringen ingen garanti”
Minna Janusson är projektledare vid Fair Trade Center. Enligt henne är certifieringen ingen garanti.

– De certifieringar som finns i branschen säger ingenting till oss som konsumenter, och det finns ytterst lite begränsad till konsumenter om hur produktionen sker. Certifieringen är ingen garanti för att mänskliga rättigheter respekteras i produktionen, säger hon.

Maria Gustafsson
maria.gustafsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".