Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tarmbakterie nytt hot mot antibiotika

Publicerat söndag 27 maj 2007 kl 02.00

En typ av motståndskraftiga tarmbakterier, ESBL, kan snart bli ett nytt och allvarligare hot mot möjligheten att bota sjukdomar med antibiotika. I en kartläggning som Smittskyddsinstitutet gjort, har man hittat 450 smittade i Sverige på bara några månader.

Det här kan vara farligare än dagens spridning av motståndskraftiga stafylokocker, MRSA, enligt överläkare Johan Struwe.

– Det här är ett större bekymmer eftersom spridningen verkat ha gått fortare än MRSA. Spridningen sker delvis på ett annat sätt, det är inte bara så att en person kan smitta en annan person utan en bakterie kan även smitta en annan bakterie, vilket vi tror kan bidra till att ökningen sker så snabbt runt om i världen. Sedan är nog också behandlingsalternativen färre om det vill sig illa, säger han.

Det handlar om tarmbakterier som blivit motståndskraftiga mot flera sorters antibiotika.

450 fall har hittats
Den första februari i år infördes anmälningsplikt för fall som upptäcks vid provtagning och nu efter tre månader har man hittat närmare 450 ESBL-fall från hela landet. De flesta smittade finns i Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Uppsala och Dalarna. Ett utbrott upptäcktes 2003 vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Man kan bära bakterien utan att ha några symptom. Men skulle man bli allvarligt sjuk, till exempel i en blodförgiftning, är det mycket svårt att bota den som bär ESBL-bakterier, enligt Johan Struwe som säger att det ofta krävs intensivvård med läkemedel som måste importeras.

– Samtidigt så gäller det ju också att man inte tar i för mycket i oträngt mål för att då kommer vi att förbruka de preparaten som vi har alldeles för fort. Så det här är verkligen en balansgång mellan individens behov och säkerhet och samhällets och framtidens behov, säger han.

”Krävs skarpare regelverk”
För att bromsa en utveckling där ESBL-bakterier sprids okontrollerat krävs skarpare regelverk för vilka läkemedel och hur mycket man får använda, säger Johan Struwe.

– Sen kommer det att ställas större krav på att man följer de riktlinjer för antibiotikaanvändning som finns, både i öppen vård och inte minst i sluten vård. Det tror jag kommer bli nytt, att det kommer att ställas större krav på verksamheten att man inte kan agera fullständigt efter eget huvud.

– Finns det så kallade pm eller riktlinjer så ska man faktiskt följa dem, och diskutera med infektionsläkarna och mikrobiologerna, som har den speciella kunskapen på det här området, säger överläkare Johan Struwe vid Smittskyddsinstitutet.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Resistenta bakterier med ESBL = Extended-spectrum Betalaktamases. Antibiotikaresistensmekanismen bärs av en del av bakteriens arvsmassa, vilken kan bytas ut mot andra bakteriers. Den är resistent mot så kallade betalaktam-antibiotika. Men den kan även bli resistent mot andra sorter, vilket minskar möjligheten att behandla.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".